Senaste ändringarna - Sök:




Redigera menyn

Abc-notation

ABC är ett sätt att skriva noter med vanlig text, siffror och diverse andra tecken som alla kan matas in via tangentbordet. Formatet utvecklades för traditionell musik från de brittiska öarna men passar även utmärkt för skandinavisk musik. Formatet är också som gjort för en wiki som denna eftersom vem som helst enkelt kan gå in och ändra i noterna. ABC-formatet kanske kan tyckas svårt och krångligt vid en första anblick men det är i själva verket inte så komplicerat. Här kommer en snabbguide till grunderna samt länkar till en mer utförlig beskrivning om du behöver skriva mer avancerade noter.

Inledande exempel på ABC-uppteckning

Här följer en uppteckning av början av den välkända Äppelbo gånglåt i abc-format:

T: Äppelbo gånglåt
R: Gånglåt
M: 2/4
L: 1/16
K: G
D2 | G2GD G2B2 | d6     Bc | d2dB d2de | c2cB A2AB |
     c2cd e2dc | BcBA G2FG | A2AF D2EF | G6       :|

De fyra första raderna är informationsfält som anger titel (T), rytm (R), taktart (M som i metre), standardnotlängd(L som i length), respektive tonart (K som i key). Därefter följer själva noterna. Bokstäverna anger här tonhöjd och siffrorna notlängd - mer om detta här nedan. Taktstreck anges med tecknet |. Ett av de bästa sätten att lära sig är att titta på hur andra låtar är skrivna och jämföra med notbilden. Varje låt på FolkWiki är försedd med en abc-länk som visar låtens abc-kod. Ovanstående abc-kod ger följande notbild:

LåttypGånglåt
TonartG

Informationfält

Varje abc-uppteckning börjar med ett antal fält med information om låten, tex:

  • T: Namn
  • R: Låttyp (ex. Polska)
  • M: Taktart (ex. 3/4)
  • L: Standardnotvärde (ex. 1/8)
  • K: Tonart (ex. Dm)

Du kan läsa mer om dessa fält på sidan Abc-informationsfält. Om antalet förtecken i en låt inte svarar mot de i den vanliga dur- eller mollskalan i tonarten se Abc-skalor för information om hur man anger det. Efter informationfälten följer själva musiken.

Tonhöjd

Tonhöjd anges med bokstäver c d e f g a b (anglosaxisk standard med b istället för h gäller). Små bokstäver betyder tvåstrukna oktaven. Stora bokstäver den ettstrukna medan apostrof (ej accenttecken) efter liten bokstav anger att tonen spelas i trestrukna oktaven. Exempel:

Höjd ton skrivs ^D, sänkt ton _D, och återställningstecken =D (tonen D är bara ett exempel och kan bytas mot valfri annan tonhöjd):

Tonlängd

Tonlängd bestäms enligt följande:

  • En ton på formen G eller g är så lång som den angivna standardnotvärdet (fältet L ovan)
  • G2 är dubbelt så lång som standardnotvärdet
  • G/2 är hälften så lång (kan även förkortas till endast G/ och tvåan underförstås då)
  • G3/2 är en punkterad standardlängdston.

Med andra ord, fältet L anger standardnotlängden och varje ton i låten följs sedan av ett bråktal som standardlängden multipliceras med (om inget anges används faktorn 1).

Ett fiffigt sätt att skriva punkterad åttondel (då standardnotvärde är en åttondel) + sextondel är C>G. Omvänd punktering skrivs istället C<G.

Triol skrivs (3 följt av tonerna, ex. (3CDE. På liknande sätt kan man även få femtoler.

Ett exempel med standardnotvärdet satt till en åttondel (L: 1/8):

Pauser

Pauser betecknas z följt av en längd som anges på samma sätt som för vanliga noter (se ovan). Om standardnotlängden (L-fältet) är en sextondel (1/16) så är z2 en åttondelspaus och z4 en fjärdedelspaus. Exempel: z z2 z4

Takter och repriser

Taktstreck betecknas med | repris med |: och :|. Om en repris slutar samtidigt som en ny börjar anges det med :: (och inte som man skulle kunna tro :||:).

Ett exempel på hur man skriver taktstreck och olika reprisslut:
|: CD EF | GF ED :: CD EF |1 GF ED :|2 C4 |]

Bågar

Bågar skrivs med (). När en och samma ton förlängs används - för bindning. Exempel:

(CD)EF G2- | G4

Gruppering/balkning av noter

Skriv ihop toner utan blanktecken för att gruppera noter med en balk. Skriv blanktecken mellan för att separerar dem.
Exempel: CDEF C D E F

Ornament

Ornament som upptar hälften av grundtonens värde (eller de första två tredjedelarna om den är punkterad) skrivs som ett prefix med noter inneslutna i {}. Om ornamentet bara skall uppta en mycket liten del av grundtonen används / före tonerna inom klamrarna. En drill, där grundtonen under hela tonvärdet alterneras med närmaste högre ton i aktuell skala, ges av prefixet T. Pralldrillar (mordenter), d.v.s när grundtonen spelas snabbt och följs av ett kort hopp till närmaste högre eller lägre ton och tillbaka igen under resten av värdet, skrivs med prefixen P resp. M. Ornament där närmaste högre ton spelas snabbt före huvudtonen kan också skrivas med ~.

Exempel: A2 {B}c2 A2 {/B}c2|d2 {efe}f2 d2 TB2|c2 MB2 d2 PB2|~c2 B2 !turn!d2 B2|

Det sista ornamentet är samma sak som:

Ackord

Ackord kan skrivas på två sätt: exakt utskrivna noter eller med ackordsymboler. Exempel på det förstnämnda: [ce]4 [ceg]4|

Och ett exempel med akordsymboler: "C"c e g2|"Cm"c _e g2|

Artikulationstecken

Ned- och uppstråk, accent (kraftfullare spelad ton), staccato, flageolett, tenuto (tonen spelas något längre) samt vänster- och högerhandsknäppningar ges av följande preix:

Exempel: vB2 uc2 Ld2 .e2|!open!d2 !tenuto!c2 !+!B2 !snap!c2|

Tonartsändring mitt i en låt

Exempel: C2 E2 A2 B2|[K: Cm] C2 E2 A2 B2|

Fiolomstämning

En fiolomstämning FFAE kan skrivas:

M:none
K:F
[K:C]
%
"@-20,30 Stämn."[F,FAe]0 \
%%staffbreak
[K:F clef=treble] \
[M:3/4]\
L:1/16
| [DG,]2f2

Styra skapandet av midi-filen

Det finns två kommandon som är användbara för att påverka midi-filen. Om man vill ange tempo bara för att midi-filen ska låta rätt på ett ungefär men inte vill skriva ut det exakta bpm-talet i notskriften kan man använda Q-fältet (för att ange tempo) ihop med %%printtempo 0.

Om man skriver C>D blir C-tonen normalt sett tre gånger så lång som D-tonen. I många fall låter det litet märkligt och man kan ändra kvoten till t ex. 2/1 genom att skriva %%MIDI ratio 2 1.

Exempel:

T: Snabb vals
Q: 150
%%MIDI ratio 2 1
%%printtempo 0
K: C
g2>g2 g2 | g>f e>d e2 | g2>g2 g2 | g2 f2 e2 | 

Mer information om abc

Mer om symboler i notsystemet

Program och verktyg

  • Program för att jobba med abc offline (Har bla. realtidsvisning av notbilden och inbyggd midispelare)
  • EasyABC (Enkel avskalad ABC-editor för Mac, PC och Linux som automatiskt uppdaterar notbilden medan man skriver in ABC-kod. Har fördelen att den skapar väldigt läsbar ABC-kod vid import av midi-filer. Klarar dessutom att importera MusicXML-filer exporterade från musikprogram som Sibeilus. Stöder uppladdning av låtar direkt till FolkWiki med ett enkelt klick.)
  • Jens Wollschläger's ABC-Transposer (Den ersätter bokstäver "uppåt"/"nedåt" rakt av så det kan hända lite lustiga saker)
Redigera - Historik - Utskrift - Senaste ändringarna - Sök
Sidan senast ändrad 2015-02-19 23:45