Abc-notation

• Jens Wollschläger's ABC-Transposer (Den ersätter bokstäver "uppåt"/"nedåt" rakt av så det kan hända lite lustiga saker)

• Jens Wollschläger's ABC-Transposer (Den ersätter bokstäver "uppåt"/"nedåt" rakt av så det kan hända lite lustiga saker)

• Jens Wollschläger's ABC-Transposer (Den ersätter bokstäver "uppåt"/"nedåt" rakt av så det kan hända lite lustiga saker)

• en komplett referens för abc

Ornament som upptar hälften av grundtonens värde (eller de första två tredjedelarna om den är punkterad) skrivs som ett prefix med noter inneslutna i {}. Om ornamentet bara skall uppta en mycket liten del av grundtonen används / före tonerna inom klamrarna. En drill, där grundtonen under hela tonvärdet alterneras med närmaste högre ton i aktuell skala, ges av prefixet T. Pralldrillar (mordenter), d.v.s när grundtonen spelas snabbt och följs av ett kort hopp till närmaste högre eller lägre ton och tillbaka igen under resten av värdet, skrivs med prefixen P resp. M. Ornament där närmaste högre ton spelas snabbt före huvudtonen kan också skrivas med ~.

A2 {B}c2 A2 {/B}c2 | d2 {efe}f2 d2 TB2 | c2 PB2 d2 MB2 | ~c2 B2 !turn!d2 B2|

K:F

K:A
[K:C]

[K:A]

K: C

%%staffbreak

• EasyABC (Enkel avskalad ABC-editor för Mac, PC och Linux som automatiskt uppdaterar notbilden medan man skriver in ABC-kod. Har fördelen att den skapar väldigt läsbar ABC-kod vid import av midi-filer. Klarar dessutom att importera MusicXML-filer exporterade från musikprogram som Sibeilus. Stöder uppladdning av låtar direkt till FolkWiki med ett enkelt klick.)

• EasyABC (Enkel avskalad ABC-editor för Mac och PC. Har fördelen att den skapar väldigt läsbar ABC-kod vid import av midi-filer. Klarar dessutom att importera MusicXML-filer exporterade från musikprogram som Sibeilus. Stöder uppladdning av låtar direkt till FolkWiki med ett enkelt klick.)

Tonlängd

Tonlängd bestäms enligt följande:

• En ton på formen G eller g är så lång som den angivna standardnotvärdet (fältet L ovan)
• G2 är dubbelt så lång som standardnotvärdet
• G/2 är hälften så lång (kan även förkortas till endast G/ och tvåan underförstås då)
• G3/2 är en punkterad standardlängdston.

Med andra ord, fältet L anger standardnotlängden och varje ton i låten följs sedan av ett bråktal som standardlängden multipliceras med (om inget anges används faktorn 1).

Ett fiffigt sätt att skriva punkterad åttondel (då standardnotvärde är en åttondel) + sextondel är C>G. Omvänd punktering skrivs istället C<G.

Triol skrivs (3 följt av tonerna, ex. (3CDE. På liknande sätt kan man även få femtoler.

Ett exempel med standardnotvärdet satt till en åttondel (L: 1/8):

X:1 L:1/8 M:none K:C

   G/2 G G3/2 G2 G3 G4 G6 | G>F E<D (3EDC |

w: G/2~~ G G3/2 G2 G3 G4 G6 G>F ~ E<D ~ (3EDC

Pauser

Pauser betecknas z följt av en längd som anges på samma sätt som för vanliga noter (se ovan). Om standardnotlängden (L-fältet) är en sextondel (1/16) så är z2 en åttondelspaus och z4 en fjärdedelspaus. Exempel: z z2 z4

X:1 L:1/16

z z2 z4 |

Takter och repriser

Taktstreck betecknas med | repris med |: och :|. Om en repris slutar samtidigt som en ny börjar anges det med :: (och inte som man skulle kunna tro :||:).

Ett exempel på hur man skriver taktstreck och olika reprisslut:
|: CD EF | GF ED :: CD EF |1 GF ED :|2 C4 |]

|: CD EF | GF ED :: CD EF |1 GF ED :|2 C4 |]

Bågar

Bågar skrivs med (). När en och samma ton förlängs används - för bindning. Exempel:

(CD)EF G2- | G4

X: 1 M: 3/4 L: 1/8 K: C (CD)EF G2- | G6 |

Gruppering/balkning av noter

Skriv ihop toner utan blanktecken för att gruppera noter med en balk. Skriv blanktecken mellan för att separerar dem.
Exempel: CDEF C D E F

X: 1 M: none L: 1/8 K: C CDEF C D E F |

Ornament

Ornament som upptar hälften av grundtonens värde (eller de första två tredjedelarna om den är punkterad) skrivs som ett prefix med noter inneslutna i {}. Om ornamentet bara skall uppta en mycket liten del av grundtonen används / före tonerna inom klamrarna. En drill, där grundtonen under hela tonvärdet alterneras med närmaste högre ton i aktuell skala, ges av prefixet T. Pralldrillar (mordenter), d.v.s när grundtonen spelas snabbt och följs av ett kort hopp till närmaste högre eller lägre ton och tillbaka igen under resten av värdet, skrivs med prefixen M resp. P. Ornament där närmaste högre ton spelas snabbt före huvudtonen kan också skrivas med ~.

Exempel: A2 {B}c2 A2 {/B}c2|d2 {efe}f2 d2 TB2|c2 MB2 d2 PB2|~c2 B2 !turn!d2 B2|

M: none

A2 {B}c2 A2 {/B}c2 | d2 {efe}f2 d2 TB2 | c2 MB2 d2 PB2 | ~c2 B2 !turn!d2 B2|

Det sista ornamentet är samma sak som:

e/d/c/d/|

Ackord

Ackord kan skrivas på två sätt: exakt utskrivna noter eller med ackordsymboler. Exempel på det förstnämnda: [ce]4 [ceg]4|

[ce]4 [ceg]4|

Och ett exempel med akordsymboler: "C"c e g2|"Cm"c _e g2|

"C"c e g2|"Cm"c _e g2|

Artikulationstecken

Ned- och uppstråk, accent (kraftfullare spelad ton), staccato, flageolett, tenuto (tonen spelas något längre) samt vänster- och högerhandsknäppningar ges av följande preix:

Exempel: vB2 uc2 Ld2 .e2|!open!d2 !tenuto!c2 !+!B2 !snap!c2|

vB2 uc2 Ld2 .e2|!open!d2 !tenuto!c2 !+!B2 !snap!c2| w:vB2 uc2 Ld2 .e2|!open!d2 !tenuto!c2 !+!B2 !snap!c2|

Tonartsändring mitt i en låt

Exempel: C2 E2 A2 B2|[K: Cm] C2 E2 A2 B2|\\

C2 E2 A2 B2|[K: Cm] C2 E2 A2 B2|

Fiolomstämning

En fiolomstämning FFAE kan skrivas:

M:none
K:C
%
"@-20,30 Stämn."[F,FAe]0 \
staffbreak
[K:F clef=treble] \
[M:3/4]\
L:1/16
| [DG,]2f2

M:none K:C % "@-20,30 Stämn."[F,FAe]0 staffbreak [K:F clef=treble] [M:3/4]L:1/16 | [DG,]2f2

• diskussionsgrupp för abc-användare

Styra skapandet av midi-filen

Det finns två kommandon som är användbara för att påverka midi-filen. Om man vill ange tempo bara för att midi-filen ska låta rätt på ett ungefär men inte vill skriva ut det exakta bpm-talet i notskriften kan man använda Q-fältet (för att ange tempo) ihop med %%printtempo 0.

Om man skriver C>D blir C-tonen normalt sett tre gånger så lång som D-tonen. I många fall låter det litet märkligt och man kan ändra kvoten till t ex. 2/1 genom att skriva %%MIDI ratio 2 1.

Exempel:

T: Snabb vals
Q: 150
K: C
%%MIDI ratio 2 1
%%printtempo 0
g2>g2 g2 | g>f e>d e2 | g2>g2 g2 | g2 f2 e2 | 

• Nils Libergs EasyABC (Enkel avskalad ABC-editor. Har fördelen att den skapar väldigt läsbar ABC-kod vid import av midi-filer. Klarar dessutom av att importera MusicXML-filer exporterade från musikprogram som Sibeilus. Stöder uppladdning av låtar direkt till FolkWiki med ett enkelt klick.)

Ned- och uppstråk, accent (kraftfullare spelad ton), staccato, flageolett, tenuto (tonen spelas något längre) samt vänster- och högerhandsknäppningar ges av följande preix:

Bågar

|: CD EF | GF ED :: CD EF |1 GF ED :|2 C4 |]

Exempel: CDEF C D E F

Ackord kan skrivas på två sätt: exakt utskrivna noter eller med ackordsymboler. Exempel på det förstnämnda: [ce]4 [ceg]4|

Exempel: vB2 uc2 Ld2 .e2|!open!d2 !tenuto!c2 !+!B2 !snap!c2|

A2 {B}c2 A2 {/B}c2 | d2 {efe}f2 d2 TB2 | c2 MB2 d2 PB2 | ~c2 B2 !turn!d2 B2|

w:vB2 uc2 Ld2 .e2|!open!d2 !tenuto!c2 !+!B2 !snap!c2|

Ett exempel på hur man skriver taktstreck och olika reprisslut:\\

|: CD EF | GF ED :: CD EF |1 GF ED :|2 C4 |] \\

|: CD EF | GF ED :: CD EF |1 GF ED :|2 C4 |]

Om en repris slutar samtidigt som en ny börjar anges det med :: (och inte som man skulle kunna tro :||:).

|: CD EF :: GF ED |1 GF ED :|2 C4 |] \\

|: CD EF :: GF ED |1 GF ED :|2 C4 |]

(:musicend:)

Fiolomstämning

En fiolomstämning FFAE kan skrivas:

M:none
K:C
%
"@-20,30 Stämn."[F,FAe]0 \
staffbreak
[K:F clef=treble] \
[M:3/4]\
L:1/16
| [DG,]2f2

(:music:) X: 1 M:none K:C % "@-20,30 Stämn."[F,FAe]0 staffbreak [K:F clef=treble] [M:3/4]L:1/16 | [DG,]2f2

Ackord kan skrivas på två sätt: exakt utskrivna noter eller med ackordsymboler. Exempel på det förstnämnda: [ce]4 [ceg]4|\\

(:musicend:) Och ett exempel med akordsymboler: "C" och "Cm" ger (:music:) X: 1 M: none L: 1/8 K: C "C"c e g2|"Cm"c _e g2|

Här följer en uppteckning av början av den välkända Äppelbo gånglåt i abc-format:

Ornament som upptar hälften av grundtonens värde (eller de första två tredjedelarna om den är punkterad) skrivs som ett prefix med noter inneslutna i {}. Om ornamentet bara skall uppta en mycket liten del av grundtonen används / före tonerna inom klamrarna. En drill, där grundtonen under hela tonvärdet alterneras med närmaste högre ton i aktuell skala, ges av prefixet T. Pralldrillar (mordenter), d.v.s när grundtonen spelas snabbt och följs av ett kort hopp till närmaste högre eller lägre ton och tillbaka igen under resten av värdet, skrivs med prefixen M resp. P. Ornament där närmaste högre ton spelas snabbt före huvudtonen kan också skrivas med ~.

e/d/c/d/|

Ornament som upptar hälften av grundtonens värde (eller de första två tredjedelarna om den är punkterad) skrivs som ett prefix med noter inneslutna i {}. Om ornamentet bara skall uppta en mycket liten del av grundtonen används / före tonerna inom klamrarna. En drill, där grundtonen under hela tonvärdet alterneras med närmaste högre ton i aktuell skala, ges av prefixet T. Pralldrillar (mordenter), d.v.s när grundtonen spelas snabbt och följs av ett kort hopp till närmaste högre eller lägre ton och tillbaka igen under resten av värdet, skrivs med prefixen M resp. P. Ornament där närmaste högre ton spelas snabbt före huvudtonen kan också skrivas med @~@.

Exempel: A2 {B}c2 A2 {/B}c2|d2 {efe}f2 d2 TB2|c2 MB2 d2 PB2|~c2 B2 !turn!d2 B2|\\

A2 {B}c2 A2 {/B}c2|d2 {efe}f2 d2 TB2|c2 MB2 d2 PB2|~c2 B2 !turn!d2 B2|

Det sista ornamentet är samma sak som: (:music:) X: 1 M: none L: 1/8 K: C e/d/c/d| (:musicend:)

A2 {B}c2 A2 {/B}c2|d2 {efe}f2 d2 TB2|c2 MB2 d2 PB2|~c2 !turn!c2|

Exempel: A2 {B}c2 A2 {/B}c2|d2 {efe}f2 d2 TB2|c2 MB2 d2 PB2|~c2 !turn!c2|\\

A2 {B}c2 A2 {/B}c2|d2 {efe}f2 d2 TB2|c2 MB2 d2 PB2|~c2|

Exempel: A2 {B}c2 A2 {/B}c2|d2 {efe}f2 d2 TB2|c2 MB2 d2 PB2|~c2|\\

Ornament som upptar hälften av grundtonens värde (eller de första två tredjedelarna om den är punkterad) skrivs som ett prefix med noter inneslutna i {}. Om ornamentet bara skall uppta en mycket liten del av grundtonen används / före tonerna inom klamrarna. En drill, där grundtonen under hela tonvärdet alterneras med närmaste högre ton i aktuell skala, ges av prefixet T. Pralldrillar (mordenter), d.v.s när grundtonen spelas snabbt och följs av ett kort hopp till närmaste högre eller lägre ton och tillbaka igen under resten av värdet, skrivs med prefixen M resp. P.

Ned- och uppstråk, accent (kraftfullare spelad ton), staccato, öppen sträng, tenuto (tonen spelas något längre) samt vänster- och högerhandsknäppningar ges av följande preix:

Ner- och uppstråk, accent (kraftfullare spelad ton), staccato, öppen sträng, tenuto (tonen spelas något längre) samt vänster- och högerhandsknäppningar ges av följande preix:

Exempel: vB2 uc2 Ld2 .e2|!open!d2 !tenuto!c2 !+!B2 !snap!c2|\\

vB2 uc2 Ld2 .e2|!open!d2 !tenuto!c2 !+!B2 !snap!c2|

Exempel: uB2 vc2 Ld2 .e2|!open!d2 !tenuto!c2 !+!B2 !snap!c2|\\

uB2 vc2 Ld2 .e2|!open!d2 !tenuto!c2 !+!B2 !snap!c2|

Exempel: vB2 uc2 Ld2 .e2|!open!d2 !tenuto!c2 !+!B2 !snap!c2|\\

Exempel: uB2 vc2 Ld2 .e2|!open!d2 !tenuto!c2 !+!B2 !snap!c2|\\

vB2 uc2 Ld2 .e2|!open!d2 !tenuto!c2 !+!B2 !snap!c2|

Ornament som upptar hälften av grundtonens värde (eller de första två tredjedelarna om den är punkterad) skrivs some ett prefix med noter inneslutna i {}. Om ornamentet bara skall uppta en mycket liten del av grundtonen används / före tonerna inom klamrarna. En drill, där grundtonen under hela tonvärdet alterneras med närmaste högre ton i aktuell skala, ges av prefixet T. Pralldrillar (mordenter), d.v.s när grundtonen spelas snabbt och följs av ett kort hopp till närmaste högre eller lägre ton och tillbaka igen under resten av värdet, skrivs med prefixen M resp. P.

Exempel: uB2 vc2 Ld2 .e2|!open!d2 !tenuto!c2 !+!B2 !Snap!c2|\\

vB2 uc2 Ld2 .e2|!open!d2 !tenuto!c2 !+!B2 !Snap!c2|

Upp- och nedstråk, accent (kraftfullare spelad ton), staccato, öppen sträng, tenuto (tonen spelas något längre) samt vänster- och högerhandsknäppningar ges av följande preix:

uB2 vc2 !open!d2 !tenuto!e2|Ld2 .c2 !+!B2 !snap!c2|

Upp- och nedstråk, accent (kraftfullare spelad ton), staccato, öppen sträng, tenuto (tonen spelas något längre) samt änster- och högerhandsknäppningar ges av följande preix:

Exempel: vB2 uc2 Ld2 .e2|!open!d2 !tenuto!c2 !+!B2 !Snap!c2|\\

Ornament som upptar hälften av grundtonens värde (eller de första två tredjedelarna om den är punkterad) skrivs some ett prefix med noter inneslutna i {}. Om ornamentet bara skall uppta en mycket liten del av grundtonen används ett / före tonerna inom klamrarna. En drill, där grundtonen under hela tonvärdet alterneras med närmaste högre ton i aktuell skala, ges av prefixet T. Pralldrillar (mordenter), d.v.s när grundtonen spelas snabbt och följs av ett kort hopp till närmaste högre eller lägre ton och tillbaka igen under resten av värdet, skrivs med prefixen M resp. P.

Ornament som upptar hälften av grundtonens värde (eller de första två tredjedelarna om den är punkterad) skrivs some ett prefix med noter inneslutna i {}. Om ornamentet bara skall uppta en mycket liten del av grundtonen används ett / före tonerna inom klamrarna. En drill, där grundtonen under hela tonvärdet alterneras med närmaste högre ton i aktuell skala, ges av prefixet T. Pralldrillar, d.v.s när grundtonen spelas snabbt och följs av ett kort hopp till närmaste högre eller lägre ton och tillbaka igen under resten av värdet, skrivs med prefixen M resp. P.

Ornament som upptar hälften av grundtonens värde (eller de första två tredjedelarna om den är punkterad) skrivs some ett prefix med noter inneslutna i {}\\. Om ornamentet bara skall uppta en mycket liten del av grundtonen används ett /\\ före tonerna inom klamrarna. En drill där grundtonen under hela tonvärdet alterneras med närmaste högre ton i aktuell skala ges av prefixet T\\. Pralldrillar, d.v.s när grundtonen spelas snabbt och följs av ett kort hopp till närmaste högre eller lägre ton och tillbaka igen under resten av värdet, skrivs med prefixen M\\ resp. P\\.

Ornament som upptar hälften av grundtonen (eller de första två tredjedelarna om den är punkterad) innesluts i {}. Om ornamentet bara skall uppta en mycket liten del av grundtonen används/-tecknet före varje not inom klamrarna. En drill där grundtonen under hela tonvärdet alterneras med närmaste högre ton i aktuell skala ges av prefixet T. Om grundtonen spelas snabbt och följs av ett kort hopp till närmaste högre eller lägre ton och tillbaka igen under resten av notvärdet kan man använda prefixen M eller P.

Ornament som upptar hälften av grundtonen (eller de första två tredjedelarna om den är punkterad) innesluts i {}. Om ornamentet bara skall uppta en mycket liten del av grundtonen används/-tecknet före varje not inom klamrarna. En drill där grundtonen under hela tonvärdet alterneras med närmaste högre ton i aktuell skala föregås av T. Om grundtonen spelas snabbt och följs av ett kort hopp till närmaste högre eller lägre ton och tillbaka igen under resten av notvärdet kan man använda prefixet M eller P.

Ornament som upptar hälften av grundtonen (eller de första två tredjedelarna om den är punkterad) innesluts i {}. Om ornamentet bara skall uppta en mycket liten del av grundtonen används@/@-tecknet före varje not inom klamrarna. En drill där grundtonen under hela tonvärdet alterneras med närmaste högre ton i aktuell skala föregås av @T@. Om grundtonen spelas snabbt och följs av ett kort hopp till närmaste högre eller lägre ton och tillbaka igen under resten av notvärdet kan man använda prefixet @M@ eller @P@.

vB2 uc2 !open!d2 !tenuto!e2|Ld2 .c2 !+!B2 !snap!c2|

Exempel: vB2 uc2 !open!d2 !tenuto!e2|Ld2 .c2 !+!B2 !Snap!c2|\\

Exempel: A2 {B}c2 A2 {/B}c2|d2 {efe}f2 d2 TB2|c2 MB2 d2 PB2|\\

A2 {B}c2 A2 {/B}c2|d2 {efe}f2 d2 TB2|c2 MB2 d2 PB2|

Exempel: C2 E2 A2 B2|[K: Cm] C2 E2 A2 B2|\\

C2 E2 A2 B2|[K: Cm] C2 E2 A2 B2|

Exempel: B2 c2 e2 a2|[K: Cm] B2 c2 e2 a2|\\

B2 c2 e2 a2|[K: Cm] B2 c2 e2 a2|

Exempel: B2 c2 e2 g2|[K: Cm] B2 c2 e2 g2|\\

B2 c2 e2 g2|[K: Cm] B2 c2 e2 g2|

Exempel: c2 d2 e2 B2|[K: Cm] c2 d2 e2 B2|\\

c2 d2 e2 B2|[K: Cm] c2 d2 e2 B2|

c2 d2 e2 c2|[K: Cm] c2 d2 e2 c2|

(:musicend:)

Tonartsändring mitt i en låt

Exempel: B2 c2 d2 c2|[K: Cm] B2 c2 d2 c2|
(:music:) X: 1 M: none L: 1/8 K: C B2 c2 d2 c2|[K: Cm] B2 c2 d2 c2|

A2 {B}c2 A2 {/B}c2|d2 {efe}f2 d2 !trill!B2|c2 !mordent!B2 d2 !uppermordent!B2|

A2 {B}c2 A2 {/B}c2|d2 {efe}f2 d2 !trill!B2|c2 !mordentB2 d2 !uppermordent!B2|

A2 {B}c2 A2 {/B}c2|d2 {efe}f2 d2 !trill!B2|c2 B2\mordent d2 !uppermordent!B2|

Exempel: A2 {B}c2 A2 {/B}c2|d2 {efe}f2 d2 !trill!B2|c2 !mordent!B2 d2 !uppermordent!B2|\\

A2 {B}c2 A2 {/B}c2|d2 {efe}f2 d2 !trill!B2|c2 !mordent!B2 d2 !uppermordent!B2|

A2 {B}c2 A2 {/B}c2|d2 {efe}f2 d2 !trill!B2|c2 MB2 d2 !pralltriller!B2|

A2 {B}c2 A2 {/B}c2|d2 {efe}f2 d2 !trill!B2|c2 MB2 d2 PB2|

A2 {B}c2 A2 {/B}c2|d2 {efe}f2 d2 !trill!B2|c2 !UpperMordent!B2 d2 !LowerMordent!B2|

Exempel: A2 {B}c2 A2 {/B}c2|d2 {efe}f2 d2 !trill!B2|c2 !UpperMordent!B2 d2 !LowerMordent!B2|\\

Exempel: A2 {B}c2 A2 {/B}c2|d2 {efe}f2 d2 !trill!B2|c2 !uppermordent!B2 d2 !lowermordent!B2|\\

A2 {B}c2 A2 {/B}c2|d2 {efe}f2 d2 !trill!B2|c2 !uppermordent!B2 d2 !lowermordent!B2|

vB2 uc2 !open!d2 !tenuto!e2|!accent!d2 .c2 !+!B2 !snap!c2|

Exempel: vB2 uc2 !open!d2 !tenuto!e2|!accent!d2 .c2 !+!B2 !Snap!c2|\\

vB2 uc2 !open!d2 !tenuto!e2|!accent!d2 .c2 !+!B2 !Snap!c2|

Exempel: vB2 uc2 !open!d2 !tenuto!e2|!accent!d2 .c2 !+!b !Snap!c|\\

vB2 uc2 !open!d2 !tenuto!e2|!accent!d2 .c2 !+!b !Snap!c|

Exempel: vB2 uc2 !open!d2 !tenuto!e2|!accent!c8|\\

vB2 uc2 !open!d2 !tenuto!e2|!accent!c8|

Exempel: vB2 uc2 !open!A2 !tenuto!c2|\\

vB2 uc2 !open!A2 !tenuto!c2|

Artikulationstecken

Exempel: vB2 uC2 !open!A2 !tenuto!C2|
(:music:) X: 1 M: none L: 1/8 K: C vB2 uC2 !open!A2 !tenuto!C2| (:musicend:)

• Modern musical symbols (eng Wikipedia)

Mer om symboler i notsystemet

• Modern musical symbols (Eng Wikipedia)

Mer information om symboler i notsystemet

• Modern musical symbols

Ackord

Exempel: [ce]4 [ceg]4|
(:music:) X: 1 M: none L: 1/8 K: C [ce]4 [ceg]4| (:musicend:)

Exempel: {A}B2 c2 {/c}d2 e2|{cdc}d2 c2 !trill!B2 c2|!uppermordent!B2 d2 !lowermordent!B2 c2|\\

{A}B2 c2 {/c}d2 e2|{cdc}d2 c2 !trill!B2 c2|!uppermordent!B2 d2 !lowermordent!B2 c2|

{A}B2 c2 {/c}d2 e2|{cdc}d2 c2 !trill!B2 !uppermordent!c2|

Exempel: {A}B2 c2 {/c}d2 e2|{cdc}d2 c2 !trill!B2 c2|\\

{A}B2 c2 {/c}d2 e2|{cdc}d2 c2 !trill!B2 c2|

Exempel: {A}B2 c2 {/c}d2 e2|{cdc}d2 c2 TrB2 c2|\\

{A}B2 c2 {/c}d2 e2|{cdc}d2 c2 TrB2 c2|

Exempel: {A}B2 C2 d2 !trill!e2|c2 {ABA}B2 {/B}c4\\

{A}B2 C2 d2 !trill!e2|c2 {ABA}B2 {/B}c4|

Exempel: {A}B2 C2 D2 !trill!E2|{FGF}C2 B2 {/B}C4| \\

{A}B2 C2 D2 !trill!E2|{FGF}C2 B2 {/B}C4|

Exempel: {ED}E2 F2 !trill!G2 C2|{FGF}G2 C8 \\

{ED}E2 F2 !trill!G2 C2|{FGF}G2 C8

Exempel: {ED}E2 F2 TrG2 C2|{FGF}G2 C8 \\

{ED}E2 F2 TrG2 C2|{FGF}G2 C8

Exempel: {ED}E2 F2 TrD2\\

{ED}E2 F2 TrG2 C2|

{ED}E2 C2 E2 TrD2|

{ED}EF C2 TrD2|

1/4=90

{ED}EF C TrD2|

Ornament

Exempel: {ED}EF C TrD E F
(:music:) X: 1 M: none L: 1/8 K: C {ED}EF C TrD E F | (:musicend:)

Inledande exempel på ABC-uppteckning

Här följer en uppteckning av början av den välkända Äppelbo gånglåt i abc-format:

T: Äppelbo gånglåt
R: Gånglåt
M: 2/4
L: 1/16
K: G
D2 | G2GD G2B2 | d6     Bc | d2dB d2de | c2cB A2AB |
     c2cd e2dc | BcBA G2FG | A2AF D2EF | G6       :|

De fyra första raderna är informationsfält som anger titel (T), rytm (R), taktart (M som i metre), standardnotlängd(L som i length), respektive tonart (K som i key). Därefter följer själva noterna. Bokstäverna anger här tonhöjd och siffrorna notlängd - mer om detta här nedan. Taktstreck anges med tecknet |. Ett av de bästa sätten att lära sig är att titta på hur andra låtar är skrivna och jämföra med notbilden. Varje låt på FolkWiki är försedd med en abc-länk som visar låtens abc-kod. Ovanstående abc-kod ger följande notbild:

(:music:) X: 1 T: Äppelbo gånglåt R: Gånglåt M: 2/4 L: 1/16 K: G D2 | G2GD G2B2 | d6 Bc | d2dB d2de | c2cB A2AB |

     c2cd e2dc | BcBA G2FG | A2AF D2EF | G6       :|

(:musicend:)

Varje abc-uppteckning börjar med ett antal fält med information om låten, tex:

Tonhöjd anges med bokstäver c d e f g a b (anglosaxisk standard med b istället för h gäller). Små bokstäver betyder tvåstrukna oktaven. Stora bokstäver den ettstrukna medan apostrof (ej accenttecken) efter liten bokstav anger att tonen spelas i trestrukna oktaven. Exempel:

G, A, B, | C D E F G A B | c d e f g a b | c' d' e' f' g' | w: G, A, B, C D E F G A B c d e f g a b c' d' e' f' g'

Höjd ton skrivs ^D, sänkt ton _D, och återställningstecken =D (tonen D är bara ett exempel och kan bytas mot valfri annan tonhöjd): (:music:) X:1 M:none L:1/4 K:C ^D _D =D (:musicend:)

• G/2 är hälften så lång (kan även förkortas till endast G/ och tvåan underförstås då)

Med andra ord, fältet L anger standardnotlängden och varje ton i låten följs sedan av ett bråktal som standardlängden multipliceras med (om inget anges används faktorn 1).

Triol skrivs (3 följt av tonerna, ex. (3CDE. På liknande sätt kan man även få femtoler.

Ett exempel med standardnotvärdet satt till en åttondel (L: 1/8):

Pauser

Pauser betecknas z följt av en längd som anges på samma sätt som för vanliga noter (se ovan). Om standardnotlängden (L-fältet) är en sextondel (1/16) så är z2 en åttondelspaus och z4 en fjärdedelspaus. Exempel: z z2 z4 (:music:) X:1 L:1/16 M:none K:C z z2 z4 | (:musicend:)

Taktstreck betecknas med | repris med |: och :|.

Ett exempel på hur man skriver olika reprisslut:
|: CD EF |1 GF ED :|2 C4 |] \\

X:1 L:1/8 M:none K:C |: CD EF |1 GF ED :|2 C4 |]

Om en repris slutar samtidigt som en ny börjar anges det med :: (och inte som man skulle kunna tro :||:).

Bågar och trioler

Bågar skrivs med (). När en och samma ton förlängs används - för bindning. Exempel:

(CD)EF G2- | G4 (:music:) X: 1 M: 3/4 L: 1/8 K: C (CD)EF G2- | G6 | (:musicend:)

Gruppering/balkning av noter

Skriv ihop toner utan blanktecken för att gruppera noter med en balk. Skriv blanktecken mellan för att separerar dem.
Exempel: CDEF C D E F
(:music:) X: 1 M: none L: 1/8 K: C CDEF C D E F | (:musicend:)

• en komplett referens för abcplus med många grafiska exempel (PDF)

Program och verktyg

(:title Abc-notation:)

• Jens Wollschläger's ABC-Transposer (Den ersätter bokstäver "uppåt"/"nedåt" rakt av så det kan hända lite lustiga saker)

• en komplett referens för abc
• guide för ABCPlus, med många exempel (PDF)

M: 3/4

(CD)EF G2- | G6 |

• G/2 är hälften så lång (G/ är en kortversion av G/2)

X:1 M:none L:1/4 K:C G, A, B, C D E F G A B c d e f g a b| w:G, A, B, C D E F G A B c d e f g a b

• Program för att jobba med abc offline (Har bla. realtidsvisning av notbilden och inbyggd midispelare)

Du kan läsa mer om dessa fält på sidan Abc-informationsfält. Om antalet förtecken i en låt inte svarar mot de i den vanliga dur- eller mollskalan i tonarten se Abc-skalor för information om hur man anger det. Efter informationfälten följer själva musiken.

Du kan läsa mer om dessa fält på sidan Abc-informationsfält. Efter detta följer själva musiken.

   G/2 G G3/2 G2 G3 G4 G6 | G>F E<D (3EDC |

w: G/2~~ G G3/2 G2 G3 G4 G6 G>F ~ E<D ~ (3EDC

(CD)EF G2- | G4 |

Informationfält

Tonhöjd

Tonlängd

Takter och repriser

Bågar och trioler

Mer information om abc

Informationfält

• T: Namn
• R: Låttyp (ex. Polska)
• M: Taktart (ex. 3/4)
• L: Standardnotvärde (ex. 1/8)
• K: Tonart (ex. Dm)

Tonhöjd

Tonhöjd anges med bokstäver c d e f g a (anglosaxisk standard med b istället för h gäller). Små bokstäver betyder tvåstrukna oktaven. Stora bokstäver den ettstrukna medan apostrof efter liten bokstav anger att tonen spelas i trestrukna oktaven. Fiolens omfång i första läget blir då följande:

Höjd ton skrivs ^C, sänkt ton skrivs _C. Återställningstecken är =C

Tonlängd

• En ton på formen G eller g är så lång som den angivna standardnotvärdet (fältet L ovan)
• G2 är dubbelt så lång som standardnotvärdet
• G/2 är hälften så lång
• G3/2 är en punkterad standardlängdston.

Ett fiffigt sätt att skriva punkterad åttondel (då standardnotvärde är en åttondel) + sextondel är C>G. Omvänd punktering skrivs istället C<G.

Triol skrivs (3 följt av tonerna, ex. (3CDE.

Ett exempel med standardnotvärdet satt till en åttondel:

X:1 L:1/8 M:none K:C

   G/2 G G2 G4 G8 | G>F E<D (3EDC |

w: G/2~~ G G2 G4 G8 G~> F E~<~~ D (3EDC

Takter och repriser

Taktstreck betecknas med | repris med :|

Bågar och trioler

Bågar skrivs med (). När en och samma ton förlängs används - för bindning. Exempel:

(CD)EF G2- | G4 (:music:) X: 1 M: 4/4 L: 1/8 K: C (CD)EF G2- | G4 (:musicend:)

Mer information om abc

• introduktion på svenska
• litet längre introduktion på engelska
• fullständig referens med många exempel (PDF)

Ett bra sätt att lära sig är att titta på hur andra låtar är skrivna och jämföra med notbilden. Varje låt på FolkWiki är försedd med en abc-länk som visar låtens abc-kod.

R: Låttyp (ex. Polska)

för en längre introduktion på svenska se http://homepage.calypso.net/~ci-18034/page84.html#abc
för en ännu längre introduktion på engelska se http://www.lesession.co.uk/abc/abc_notation.htm
för en fullständig referens med många exempel se http://abcplus.sourceforge.net/abcplus_en.pdf (PDF).

Bågar skrivs med (). När en och samma ton förlängs används - för bindning. Exempel:

(CD)EF G2- | G4 (:music:) X: 1 M: 4/4 L: 1/8 K: C (CD)EF G2- | G4 (:musicend:)

G,A,B,CDEFGABcdefga|

G, A, B, C D E F G A B c d e f g a

G,A,B,CDEFGAHcdefga|

X: 1

M: 4/4 L: 1/16

G, A, B, C D E F G A H c d e f g a|

(:music:) (:music:) X: 1 T: Djursdalapolskan R: Polska M: 3/4 L: 1/8 K: Dm DD/2F/2 A^c de |fe/2f/2 g/2f/2e/2d/2 ^cc| d/2^c/2d/2e/2 f/2g/2f/2e/2 df| (:musicend:)

T: Namn R: Låttyp

ABC är ett sätt att skriva noter med vanlig text, siffror och diverse andra tecken som alla kan matas in via tangentbordet. Formatet utvecklades för traditionell musik från de brittiska öarna men passar även utmärkt för skandinavisk musik. Formatet är också som gjort för en wiki som denna eftersom vem som helst enkelt kan gå in och ändra i noterna. ABC-formatet kanske kan tyckas svårt och krångligt vid en första anblick men det är i själva verket inte så komplicerat. Här kommer en snabbguide till grunderna samt länkar till en mer utförlig beskrivning om du behöver skriva mer avancerade noter.

Varje abc-fil börjar med ett antal fält för data om låten, tex: T: Namn R: Låttyp M: Taktart (ex. 3/4) L: Standardnotvärde (ex. 1/8) K: Tonart (ex. Dm)

Efter detta följer själva musiken.

Tonhöjd anges med bokstäver c d e f g a (anglosaxisk standard med b istället för h gäller). Små bokstäver betyder tvåstrukna oktaven. Stora bokstäver den ettstrukna medan apostrof efter liten bokstav anger att tonen spelas i trestrukna oktaven. Fiolens omfång i första läget blir då följande:

G, A, B, C D E F G A H c d e f g a (:music:) M: 16/8 L: 1/8 K: C G, A, B, C D E F G A H c d e f g a (:musicend:)

Tonlängd bestäms enligt följande: En ton på formen G eller g är så lång som den angivna standardlängden G2 är dubbelt så lång som standardnotvärdet, G/2 är hälften så lång. G3/2 är en punkterad standardlängdston. Ett fiffigt sätt att skriva punkterad åttondel (då standardnotvärde är en åttondel) + sextondel är c>g.

Taktstreck betecknas med | repris med :|

Höjd ton skrivs ^c, sänkt ton skrivs _c. Återställningstecken är =

för mer information på svenska se http://homepage.calypso.net/~ci-18034/page84.html#abc för ännu mer information fast på engelska se http://www.lesession.co.uk/abc/abc_notation.htm

Länkar om abc

http://www.abcnotation.org.uk

Abc är ett format för att skriva noter med hjälp av vanlig text, en takt kan då se ut såhär:
DD/2F/2 A^c de|

En bokstav är en ton och siffror och andra tecken påverkar tonernas längd, förtecken etc.

Länkar om abc