Drömde mig en dröm i natt

Attach:DromdeMikEnDrom.jpg Δ

Attach:DromdeMikEnDrom.jpg Δ

Attach:DromdeMigEnDrom.jpg Δ

Attach:DromdeMigEnDrom.png Δ

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1931. Eventuellt är det Hammerich "tretakt"-variant (se nedan) som ligger till grund här. Tonerna efter vistexten finns inte med i denna variant. Detta är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna "tolkningar", oftast med vidare improvisationer.

N:Finns inspelad på CD:n "60 fiddlers", som inspelades i samband med sjösättnngen av vikingaskeppet "Havhingsten fra Glendalough" i Roskilde 2004.

S:Finns inspelad på CD:n "60 fiddlers", som inspelades i samband med sjösättnngen av S:vikingaskeppet "Havhingsten fra Glendalough" i Roskilde 2004.

S:Finns inspelad på CD:n "60 fiddlers", som inspelades i samband med sjösättnngen av vikingaskeppet "Havhingsten fra Glendalough" i Roskilde 2004.

Arrangemanget bygger på tolkningen nedan som långdansmelodi. Del 1 och 2 kan även användas som stämma åt varandra..

Drömde mig en dröm i natt är Nordens äldsta profana visa, nedskriven som en avslutande kommentar med runor och koralnotskrift i Codex Runicus, en avskrift av Skånelagen skriven runt år 1300. Noten saknar taktindelning och notlängder vilket gett upphov till en rad tolkningar (se nedan) av melodin, mer eller mindre väl underbyggda. I några fall har såväl melodi som text kompletterats med fritt diktande. Även innebörden av orden i den korta textraden är oklar, läs mer om det på Wikipedia.

Musikhistorikern Adolf Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor L. Fr. Läffler någon gång före 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da-"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

Musikhistorikern Adolf Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor L. Fr. Läffler någon gång före 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da-"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

Musikhistorikern http://sv.wikipedia.org/wiki/Adolf_LindgrenAdolf Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor L. Fr. Läffler någon gång före 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da-"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

Musikhistorikern Adolf Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor L. Fr. Läffler någon gång före 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da-"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

Musikhistorikern Adolf Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor L. Fr. Läffler någon gång före 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da-"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor L. Fr. Läffler någon gång före 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

Den danske musikhistorikern Angul Hammerich menade att melodin med lika rätt kunde tolkas både som tvåtakt och som tretakt. Här "tretakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

Denna tolkning har gjorts utifrån uppbyggnaden av långdansmelodier i tretakt som traderats från medeltiden till vår tid. Detta indelar melodin i 4+4 takter. Ligaturerna i andra delen är här tolkade som tre toner (varför annars skriva ligatur och inte bara två toner?) och att orden "drömde" har tre toner och "silki" två toner motsäger trokeisk rytm (varför annars skriva ut flera toner?) såsom i DR:s paussignal och i Hammerich "tretakt"-version (se nedan).

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1931. Eventuellt är det Hammerich "tretakt"-variant (se nedan) som ligger till grund här. Tonerna efter vistexten har inte tolkats i denna variant. Detta är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna "tolkningar", oftast med vidare improvisationer.

T:(tolkning Angul Hammerich, 1921)

Angul Hammerich menade att melodin med lika rätt kunde tolkas både som tvåtakt och som tretakt. Här "tretakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

T:(tolkning Angul Hammerich, 1921)

Här "tvåtakt"-varianten.

Drömde mig en dröm i natt är Nordens äldsta profana visa, nedskriven som en avslutande kommentar med runor och koralnotskrift i Codex Runicus, en avskrift av Skånelagen skriven runt år 1300. Läs vidare om tolkning av vistexten på Wikipedia. Nedan följer några olika tidigare tolkningar av melodin.

Denna tolkning har gjorts utifrån uppbyggnaden av långdansmelodier i tretakt som traderats från medeltiden till vår tid. Detta indelar melodin i 4+4 takter. Ligaturerna i andra delen är här tolkade som tre toner (varför annars skriva ligatur och inte bara två toner?) och att orden "drömde" har tre toner och "silki" två toner motsäger trokeisk rytm (varför annars skriva ut flera toner?) såsom i DR:s paussignal och i Hammerlich "tretakt"-version (se nedan).

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1931. Eventuellt är det Hammerlich "tretakt"-variant (se nedan) som ligger till grund här. Tonerna efter vistexten har inte tolkats i denna variant. Detta är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna "tolkningar", oftast med vidare improvisationer.

"Intro med pizzicato"!+!G2!+!B | !+!A2 !+!B | !+!G2 !+!F | +fermata+!+!E2 z | z3 |

"Intro med pizzicato"!+!G2!+!B | !+!A2 !+!B | !+!G2 !+!F | !+!E2 z | z3 |

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1931. Eventuellt är det Hammerlich:s "tretakts"-variant (se nedan) som ligger till grund här. Tonerna efter vistexten har inte tolkats i denna variant. Detta är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna tolkningar, oftast med vidare improvisationer.

M:6/4

F2 A G2 A | F2 E D2 F | A A A A2 F | D3 z3 | w:Dröm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl F2 A G2 A | A2 E A3 | E F D F2 A | E3 z3 || "Omkväde" F2 A G2 A | F3 G2 E | D2 |]

Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tretakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

M:4/4

(F | F) A G A | F E D F | A A/A/ A F | D2 z2 | w:Drö|öm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl F A G A | A E A2 | E F/D/ F A | E2 z2 || "Omkväde" F A G A | F2 G E | D2 |]

Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tvåtakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

T:(tolkning okänd, DR:s pausmelodi sedan 1931)

S:YouTube om DR's pausesignal: http://www.youtube.com/watch?v=bj1UHSxs3c8 Z:Åke Persson, 2011-09-26 M:3/4

K:C bass B,,2 D, |C,2 D, |B,,2 A,,|G,,2 B,,|D,2 D, |D,2 B,,|G,,2 z|

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1931. Tonerna efter vistexten har inte tolkats i denna variant. Det är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna tolkningar, oftast med vidare improvisationer.

M:4/4

(F | F) A G A | F E D F | A A/A/ A F | D2 z2 | w:Drö|öm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl F A G A | A E A2 | E F/D/ F A | E2 z2 || "Omkväde" F A G A | F2 G E | D2 |]

Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tvåtakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

T:Drömde mik en dröm i nat T:(tolkning Angul Hammerlich, 1921)

Z:Åke Persson, 2011-09-27 M:6/4

F2 A G2 A | F2 E D2 F | A A A A2 F | D3 z3 | w:Dröm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl F2 A G2 A | A2 E A3 | E F D F2 A | E3 z3 || "Omkväde" F2 A G2 A | F3 G2 E | D2 |]

Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tretakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

(:music:) X:1 T:Drömde mik en dröm i nat / Nunnans dröm T:(tolkning Adolf Lindgren, 1888) R:Visa O:Lund, Skåne S:De Svenska Landsmålen ock Svenskt Folklif VI, artikel "Nunnans dröm" av Adolf Lindgren Z:Åke Persson, 2011-09-26 M:C L:1/4 K:C F | F A G A | F E D z/F/ | A A/ A/ A F | D2 z z | w:|Dröm-de mig en|dröm i natt om|sil-ke ock är-lig|päll| F A G A | A E A>E | F D F A | E2 z z | w:Bär-gad fick till|sist sin skatt min|rid-da-re så|snäll Men| (:musicend:)

Arrangemanget bygger på tolkningen nedan som långdansmelodi. Del 2 även kan användas som stämma till del 1.

Attach:DromdeMigEnDrom.png Δ Drömde mig en dröm i natt är Nordens äldsta profana visa, nedskriven som en avslutande kommentar med runor och koralnotskrift i Codex Runicus, en avskrift av Skånelagen skriven runt år 1300. Läs vidare om tolkning av vistexten på http://sv.wikipedia.org/wiki/Dr%C3%B6mde_mig_en_dr%C3%B6m_i_natt. Nedan följer några olika tidigare tolkningar av melodin

Attach:DromdeMigEnDrom.png Δ Drömde mig en dröm i natt är Nordens äldsta profana visa, nedskriven som en avslutande kommentar med runor och koralnotskrift i Codex Runicus, en avskrift av Skånelagen skriven runt år 1300.

1/4=170

R:Visa

R:Visa

R:Visa

R:Visa

R:Visa

R:Visa

R:Visa

R:Visa

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor L. Fr. Läffler någon gång före 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

Denna tolkning har gjorts utifrån uppbyggnaden av långdansmelodier i tretakt som traderats från medeltiden till vår tid. Detta indelar melodin i 4+4 takter. Ligaturerna i andra delen är här tolkade som tre toner (varför annars skriva ligatur och inte bara två toner?) och att orden "drömde" har tre toner och "silki" två toner motsäger trokeisk rytm (varför annars skriva ut flera toner?) såsom i DR:s paussignal och i Hammerlich "tretakts"-version (se nedan).

C:Arr av Åke Persson

[M:3/4]"Del 1"|: B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 |

G2 GB AB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 :|

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor L. Fr. Läffler någon gång för 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor L. Fr. Läffler någon gång på 1800-talet. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skiven av professor L. Fr. Läffler på 1880-talet. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

Brylluppet staar med Fryd og Gammen, og hun sover paa sin Herres Arm :

T:Drömde mik en dröm i nat / Nunnans dröm

w:|Dröm-de mig en|dröm i natt om|sil-ke ock är-lig|päll|

w:Dröm-de mig en|dröm i nat om|sil-ke og är-lik|päl E2 G F2 G | B2 c G2 =A | B B B G2 F | E4 z |

I denna version är det bara avsnittet med text som följer de ursprungliga noterna. Resten är fritt komponerat med tillagt omkväde. Till denna Povl Hamburgers tolkning har Erik Bertelsen skrivit en text i flera verser. Denna fritt ihopdiktade version är den som numera vanligen används som "medeltidsvisan" Drömde mej en dröm i natt. Texten är:

<-

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1931. Tonerna efter vistexten har inte tolkats i denna variant. Det är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna tolkningar, oftast med vidare improvisationer.

Melodin är här tolkad som dansmelodi i tretakt enligt mönster från långdansmelodier i tretakt traderade från medeltide till vår tid. Då får melodin 4+4 takter. Ligaturerna i andra delen är här tolkade som tre toner (varför annars skriva ligatur och inte bara två toner?) och att orden "drömde" har tre toner och "silki" två toner motsäger trokeisk rytm (varför annars skriva ut flera toner?) såsom i DR:s paussignal och i Hammerlich "tretakts"-version (se nedan).

K:Eb E2 G F2 G | E2 D C2 E | G G G G2 E | C2 z4 w:Dröm-de mig en|dröm i nat um|sil-ke og är-lik|päl E2 G F2 G | B2 c G2 =A | B B B G2 F | E4 Z | w:bar en dragt så|let og glat i|sol-fal-dets strå-le-väld "Omkväde"D | E E F G2 E | C2 C4 |] w:Nu|våg-ner den kla-re| mor-gen

I denna version är det bara avsnittet med text som följer de ursprungliga noterna. Resten är fritt komponerat med tillagt omkväde. Till denna Povl Hamburgers tolkning har Erik Bertelsen skrivit en text i flera verser. Denna fritt ihopdiktade version är den som numera vanligen används som "medeltidsvisan" Drömde mej en dröm i natt

Melodin tolkad som långdansmelodi i tretakt enligt mönster från långdansmelodier i tretakt traderade från medeltide till vår tid. Då får melodin 4+4 takter. Ligaturerna i andra delen är här tolkade som tre toner (varför annars skriva ligatur och inte bara två toner?) och att orden "drömde" har tre toner och "silki" två toner motsäger trokeisk rytm (varför annars skriva ut flera toner?) såsom i DR:s paussignal, Hamburgers tolkning och i Hammerlich "tretakts"-version (se nedan).

T:(tolkning Povl Hamburger och Erik Bertelsen, 1945)

M:6/4

w:Dröm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl

M:4/4

(F | F) A G A | F E D F | A A/A/ A F | D2 z2 | w:Drö|öm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl F A G A | A E A2 | E F/D/ F A | E2 z2 || "Omkväde" F A G A | F2 G E | D2 |]

Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tvåtakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

T:(tolkning Angul Hammerlich, 1921)

S: Z:Åke Persson, 2011-09-27 M:6/4

F2 A G2 A | F2 E D2 F | A A A A2 F | D3 z3 | w:Dröm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl F2 A G2 A | A2 E A3 | E F D F2 A | E3 z3 || "Omkväde" F2 A G2 A | F3 G2 E | D2 |]

Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tretakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

(:music:) X:1 T:Drömde mik en dröm i nat T:(tolkning Adolf Lindgren, 1888) R:Vismelodi O:Lund, Skåne S:De Svenska Landsmålen ock Svenskt Folklif VI, artikel "Nunnans dröm" av Adolf Lindgren Z:Åke Persson, 2011-09-26 M:C L:1/4 K:C F | F A G A | F E D z/F/ | A A/ A/ A F | D2 z z | w:|Dröm-de mig en|dröm i natt om|sil-ke ock är-lig|päll| F A G A | A E A>E | F D F A | E2 z z | w:Bär-gad fick till|sist sin skatt min|rid-da-re så|snäll Men| (:musicend:) Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

C:Arr. av Åke Persson

Melodin tolkad som långdansmelodi i tretakt enligt mönster från långdansmelodier traderade till vår tid från medeltiden, vanligen i tretakt. Då blir melodin till 4+4 takter. Ligaturerna i andra delen är här tolkade som tre toner (varför annars skriva ligatur och inte bara två toner) och att orden "drömde" har tre toner och "silki" två toner motsäger trokeisk rytm (varför annars skriva ut fler toner) såsom i DR:s paussignal och i Hammerlich "tretakts"-version.

M:4/4

"Omkväde" F A G A | F2 G E | D2 |]

Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tvåtakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

(:music:) X:1 T:Drömde mik en dröm i nat T:(tolkning Angul Hammerlich, 1921) R:Vismelodi O:Lund, Skåne S: Z:Åke Persson, 2011-09-27 M:6/4 L:1/4 K:C F2 A G2 A | F2 E D2 F | A A A A2 F | D3 z3 | w:Dröm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl F2 A G2 A | A2 E A3 | E F D F2 A | E3 z3 || "Omkväde" F2 A G2 A | F3 G2 E | D2 |] (:musicend:) Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tretakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

(F | F) A G A | F E D F | A A/A/ A F | D2 z2 |

F A G A | A E A2 | E F/D/ F A | E2 z2 ||

X:1 T:Drömde mik en dröm i nat T:(tolkning Angul Hammerlich, 1921) R:Vismelodi O:Lund, Skåne S: Z:Åke Persson, 2011-09-27 M:3/4 L:1/4 K:C (F | F) A G A | T E D F | A A/A/ A F | D2 Z2 | w:Drö|öm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl F A G A | A E A2 | E F/D/ F A | E2 Z2 || "Omkväde" F A G A | F2 G E D2 |] (:musicend:)

(:music:)

C:Arrangemang av Åke Persson

C:Arrangerad av Åke Persson Z:Åke Persson, 2011-09-26

Z:Åke Persson, 2011-09-26

S:De Svenska Landsmålen ock Svenskt Folklif VI, artikel "Nunnans dröm" av Adolf Lindgren Z:Åke Persson, 2011-09-26

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

S:De Svenska Landsmålen ock Svenskt Folklif VI, artikel "Nunnans dröm" av Adolf Lindgren Z:Åke Persson, 2011-09-26

Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner.

S:YouTube om DR's pausesignal: http://www.youtube.com/watch?v=bj1UHSxs3c8 Z:Åke Persson, 2011-09-26

B,,2 D, |C,2 D, |B,,2 A,,|G,,2 B,,|D,2 D, |D,2 B,,|G,,2 z|

Läs vidare om tolkning av vistexten på http://sv.wikipedia.org/wiki/Dr%C3%B6mde_mig_en_dr%C3%B6m_i_natt. Nedan följer några olika tidigare tolkningar av melodin

S:Runtenom 2000-1 sid 7 http://www.skanefolk.se/skspf/hidden/docs/Runtenom2000-1.pdf

S:De Svenska Landsmålen och Svenskt Folklif VI, artikel "Nunnans dröm" av Adolf Lindgren

S:De Svenska Landsmålen och Svenskt Folklif VI, artikel "Nunnans dröm" av Adolf Lindgren

S:YouTube http://www.youtube.com/watch?v=bj1UHSxs3c8 om DR's pausesignal

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1930-talet. Tonerna efter vistexten har inte tolkats i denna variant. Det är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna tolkningar, oftast med vidare improvisationer.

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1930-talet. Tonerna efter vistexten har inte tolkats i denna variant. Det är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna tolkningar, oftast med vidare improvisationer.

B,,2D, |C,2 D, |B,,2A,,|G,,2B,,|D,2 D, |D, 2B,,|G,,2z|

[K:G]"Del 2"[| G2 GB AB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 |

[K:C]"Coda" | B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 ||

Arrangemanget bygger på tolkningen nedan som långdansmelodi. Del 2 även kan användas som stämma till del 1

Nedan följer några olika tolkningar av melodin

(:music:) X:1 T:Drömde mik en dröm i nat T:(tolkning okänd, DR:s pausmelodi) R:Vismelodi O:Lund, Skåne M:3/4 L:1/4 K:C bass G,,2B,,|A,,2B,,|G,,2F,,|E,,2G,,|B,,2B,,|B,,2G,,|E,,2z| (:musicend:) Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1930-talet. Det är den mest välkända tolkningen och många "tidig mudik"-grupper utgår från den när de gör sina egna tolkningar, oftast med vidare improvisationer.

L:1/8

"Intro med pizzicato"!+!G2!+!B | !+!A2 !+!B | !+!G2 !+!F | !+!E2. | z3 | z3 |

"Intro med pizzicato"!+!G2!+!B | !+!A2 !+!B | !+!G2 !+!F | !+!E2. | z3

L:1/4

1/4=160

K:D "Intro"G2B | A2 B G2 F | E2. | z3

[M:3/4]"Del 1"[| B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 |

"Del 2"[| G2 GB AB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 | G2 B2 A2 | B2 BAG B | F2 GFE G | B2 F4 |

"Coda" | B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 ||

Arrangemanget bygger på tolkningen nedan som långdansmelodi

Nedan följer några olika kända tolkningar av melodin

1/4=170

[| G2 GB AB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 |

G2 GB AB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 |]

[| G2 GB GB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 |

G2 GB GB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 |]

[| B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 | B2 d2 c2 | d2 (dcB) d | A2 (BAG) B | d2 A4 | B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 |] K:G [| G GB GB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 | G2 B2 A2 | B2 BAG B | F2 GFE g | B F4 | G GB GB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 |]

"Coda:" | B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 ||

(:music:) X:1 T:Drömde mig en dröm i natt R:Vismelodi O:Lund, Skåne M:3/4 L:1/8 K:C |: B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 || w:Drö-öm-de mik en|dröm i nat| um sil-ki ok|är-lik päl B2 d2 c2 | d2 (dcB) d | A2 (BAG) B | d2 A4 ||

"Coda:" | B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 |]

v:coda B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 || (:musicend:) Nedan följer olika kända tolkningar av melodin

(C, | C,)E,D,E, | C,B,,A,, C, | E,E,/E,/E,C, | A,,2 z2 |

w:Dröm|-de mig- en|dröm i natt om|sil-ke ock är-lig|päll|

M:2/4

(C, | C,)E,D,E, | C,B,,A,, C, | E,E,/E,/E,D, | A,,2 z2 | w:Dröm|--de mig en|dröm i natt om|sil-ke ock är-lig|päll|

K:C bass C, | C,E,D,E, | C,B,,A,, C, | E,E,/E,/E,D, | A,,2 z2 |

K:C clef=bass C, C,E,D,E, | C,B,,A,, C, | E,E,/E,/E,D, | A,,2 z2 || C,E,D,E, | E,B,,E,B,, | C,A,,C,E, | B,,2 z2 |

C CEDE | CB,A, C EE/E/ED | A,2 z2 || CEDE | EB,EB, | CA,CE | B,2 z2 |

B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 | w:Drö-öm-de mik en|dröm i nat| um sil-ki ok|är-lik päl B2 d2 c2 | d2 (dcB) d | A2 (BAG) B | d2 A4 |

F | F A G A | F E D z/F/ | A A/ A/ A F | D2 z z | w:|Dröm-de mig en|dröm i natt om|sil-ke ock är-lig|päll| F A G A | A E A>E | F D F A | E2 z z | w:Bär-gad fick till|sist sin skatt min|rid-da-re så|snäll Men|

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Ligaturerna i originalet har här bara blivet till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

L:1/8

C CEDE | CB,A, C EE/E/ED | A2 z2 || CEDE | EB,EB, | CACE | B,2 z2 |

F | F A G A | F E D z/F/ | A A/ A/ A F | D2 z z ||

F A G A | A E A>E | F D F A | E2 z z ||

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm"

(:music:) X:1 T:Drömde mik en dröm i nat T:(tolkning Müller, före 1888) R:Vismelodi O:Lund, Skåne M:C L:1/4 K:C (:musicend:)

w:|Dröm-de mig en|dröm i natt om|sil-ke ock är-lig|päll||

w:Bär-gad fick till|sist sin skatt min|rid-da-re så|snäll Men||

M:3/4

w:Drö-ömde mik en|dröm i nat| um sil-ki ok|är-lik päl

w:Drömde mik en dröm i nat um silki ok ärlik päl

Melodin tolkad som långdansmelodi i tretakt enligt mönster från långdansmelodier traderade från medeltiden, vanligen i tretakt.

Drömde mik en dröm i nat um silki ok ärlik päl

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm"

F | F A G A | F E D z/F/ | A A/ A/ A F | D2 z2 || F A G A | A E A>E | F D F A | E2 z2 ||

M:2/4

M:C

F | F A G A | F E D z/F/ | A A/ A/ A F | D2 z z ||

T:(tolkning Åke Persson, 2000)

B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 ||

Melodin tolkad som långdansmelodi i tretakt enligt mönster från långdansmelodier traderade från medeltiden.

(:music:) X:1 T:Drömde mik en dröm i nat T:(tolkning Adolf Lindgren, 1888) R:Vismelodi O:Lund, Skåne M:2/4 L:1/4 K:C F | F A G A | F E D z/F/ | G G/ G/ G E | D2 z z || F A G A | A E A > E | F D F A | E4 z z || (:musicend:)

B2 d2 c2 | d2 (dcB) d | A2 (BAG) B | d2 A4 ||

(:music:) X:1 T:Drömde mik en dröm i nat R:Vismelodi O:Lund, Skåne M:3/4 L:1/8 K:C B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 || B2 d2 c2 | d2 da Bd | d2 (dcB) d | A2 (BAG) B | d A4 || (:musicend:)

Påbörjat att skriva in olika tolkningar av noten /Åke Persson