FolkWiki | Musik / Drömde mig en dröm i natt

2013-04-24 13:40 av 83.254.137.214 -

Tillförda rader 27-29

Attach:DromdeMikEnDrom.jpg

Borttagen rad 47

Attach:DromdeMikEnDrom.jpg

2013-04-24 13:40 av 83.254.137.214 -

Ändrad rad 45 från

Attach:DromdeMigEnDrom.jpg

till:

Attach:DromdeMikEnDrom.jpg

2013-04-24 13:38 av 83.254.137.214 -

Ändrade rader 45-46 från

Attach:DromdeMigEnDrom.png

till:

Attach:DromdeMigEnDrom.jpg

2013-04-24 13:30 av 83.254.137.214 -

Borttagen rad 25

Attach:DromdeMigEnDrom.png

Tillförd rad 45

Attach:DromdeMigEnDrom.png

2011-11-01 16:24 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 107 från

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1931. Eventuellt är det Hammerich "tretakt"-variant (se nedan) som ligger till grund här. Tonerna efter vistexten har inte tolkats i denna variant. Detta är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna "tolkningar", oftast med vidare improvisationer.

till:

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1931. Eventuellt är det Hammerich "tretakt"-variant (se nedan) som ligger till grund här. Tonerna efter vistexten finns inte med i denna variant. Detta är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna "tolkningar", oftast med vidare improvisationer.

2011-11-01 16:19 av 217.72.49.102 -

Ändrade rader 8-9 från

S:Finns inspelad på CD:n "60 fiddlers", som inspelades i samband med sjösättnngen av
S:vikingaskeppet "Havhingsten fra Glendalough" i Roskilde 2004.

till:

N:Finns inspelad på CD:n "60 fiddlers", som inspelades i samband med sjösättnngen av vikingaskeppet "Havhingsten fra Glendalough" i Roskilde 2004.

2011-11-01 16:17 av 217.72.49.102 -

Ändrade rader 8-9 från

S:Finns inspelad på CD:n "60 fiddlers", som inspelades i samband med sjösättnngen av vikingaskeppet "Havhingsten fra Glendalough" i Roskilde 2004.

till:

S:Finns inspelad på CD:n "60 fiddlers", som inspelades i samband med sjösättnngen av
S:vikingaskeppet "Havhingsten fra Glendalough" i Roskilde 2004.

2011-11-01 16:16 av 217.72.49.102 -

Tillförd rad 8

S:Finns inspelad på CD:n "60 fiddlers", som inspelades i samband med sjösättnngen av vikingaskeppet "Havhingsten fra Glendalough" i Roskilde 2004.

2011-10-04 19:52 av Åke Persson -

2011-09-28 15:14 av 217.72.49.102 -

Ändrade rader 23-24 från

Arrangemanget bygger på tolkningen nedan som långdansmelodi. Del 2 även kan användas som stämma till del 1.

till:

Arrangemanget bygger på tolkningen nedan som långdansmelodi. Del 1 och 2 kan även användas som stämma åt varandra..

Ändrade rader 26-27 från

''Drömde mig en dröm i natt'' är Nordens äldsta profana visa, nedskriven som en avslutande kommentar med runor och koralnotskrift i ''Codex Runicus'', en avskrift av Skånelagen skriven runt år 1300. Läs vidare om tolkning av vistexten på [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Dr%C3%B6mde_mig_en_dr%C3%B6m_i_natt|Wikipedia]]. Nedan följer några olika tidigare tolkningar av melodin.

till:

''Drömde mig en dröm i natt'' är Nordens äldsta profana visa, nedskriven som en avslutande kommentar med runor och koralnotskrift i ''Codex Runicus'', en avskrift av Skånelagen skriven runt år 1300. Noten saknar taktindelning och notlängder vilket gett upphov till en rad tolkningar (se nedan) av melodin, mer eller mindre väl underbyggda. I några fall har såväl melodi som text kompletterats med fritt diktande. Även innebörden av orden i den korta textraden är oklar, läs mer om det på [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Dr%C3%B6mde_mig_en_dr%C3%B6m_i_natt|Wikipedia]].

2011-09-28 11:23 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 163 från

Musikhistorikern [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Adolf_Lindgren|Adolf Lindgren]] menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Frits_L%C3%A4ffler|L. Fr. Läffler]] någon gång före 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da-"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

till:

Musikhistorikern [[http://runeberg.org/nfbp/0338.html|Adolf Lindgren]] menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Frits_L%C3%A4ffler|L. Fr. Läffler]] någon gång före 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da-"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

2011-09-28 11:19 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 163 från

Musikhistorikern [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Adolf_LindgrenAdolf Lindgren]] menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Frits_L%C3%A4ffler|L. Fr. Läffler]] någon gång före 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da-"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

till:

Musikhistorikern [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Adolf_Lindgren|Adolf Lindgren]] menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Frits_L%C3%A4ffler|L. Fr. Läffler]] någon gång före 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da-"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

2011-09-28 11:18 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 163 från

Musikhistorikern [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Adolf_Lindgren_[=(=]musikhistoriker[=)=]|Adolf Lindgren]] menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Frits_L%C3%A4ffler|L. Fr. Läffler]] någon gång före 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da-"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

till:

Musikhistorikern [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Adolf_LindgrenAdolf Lindgren]] menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Frits_L%C3%A4ffler|L. Fr. Läffler]] någon gång före 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da-"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

2011-09-28 11:17 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 163 från

Musikhistorikern [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Adolf_Lindgren_(musikhistoriker)|Adolf Lindgren]] menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Frits_L%C3%A4ffler|L. Fr. Läffler]] någon gång före 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da-"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

till:

Musikhistorikern [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Adolf_Lindgren_[=(=]musikhistoriker[=)=]|Adolf Lindgren]] menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Frits_L%C3%A4ffler|L. Fr. Läffler]] någon gång före 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da-"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

2011-09-28 11:14 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 163 från

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Frits_L%C3%A4ffler|L. Fr. Läffler]] någon gång före 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

till:

Musikhistorikern [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Adolf_Lindgren_(musikhistoriker)|Adolf Lindgren]] menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Frits_L%C3%A4ffler|L. Fr. Läffler]] någon gång före 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da-"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

2011-09-28 08:16 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 163 från

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor L. Fr. Läffler någon gång före 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

till:

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Frits_L%C3%A4ffler|L. Fr. Läffler]] någon gång före 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

2011-09-27 23:21 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 126 från

[[http://da.wikipedia.org/wiki/Angul_Hammerich|Angul Hammerich]] menade att melodin med lika rätt kunde tolkas både som tvåtakt och som tretakt. Här "tretakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

till:

Den danske musikhistorikern [[http://da.wikipedia.org/wiki/Angul_Hammerich|Angul Hammerich]] menade att melodin med lika rätt kunde tolkas både som tvåtakt och som tretakt. Här "tretakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

2011-09-27 22:55 av 217.72.49.102 -

Ändrade rader 45-46 från

Denna tolkning har gjorts utifrån uppbyggnaden av långdansmelodier i tretakt som traderats från medeltiden till vår tid. Detta indelar melodin i 4+4 takter. Ligaturerna i andra delen är här tolkade som tre toner (varför annars skriva ligatur och inte bara två toner?) och att orden "drömde" har tre toner och "silki" två toner motsäger trokeisk rytm (varför annars skriva ut flera toner?) såsom i DR:s paussignal och i Hammerlich "tretakt"-version (se nedan).

till:

Denna tolkning har gjorts utifrån uppbyggnaden av långdansmelodier i tretakt som traderats från medeltiden till vår tid. Detta indelar melodin i 4+4 takter. Ligaturerna i andra delen är här tolkade som tre toner (varför annars skriva ligatur och inte bara två toner?) och att orden "drömde" har tre toner och "silki" två toner motsäger trokeisk rytm (varför annars skriva ut flera toner?) såsom i DR:s paussignal och i Hammerich "tretakt"-version (se nedan).

Ändrade rader 107-108 från

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1931. Eventuellt är det Hammerlich "tretakt"-variant (se nedan) som ligger till grund här. Tonerna efter vistexten har inte tolkats i denna variant. Detta är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna "tolkningar", oftast med vidare improvisationer.

till:

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1931. Eventuellt är det Hammerich "tretakt"-variant (se nedan) som ligger till grund här. Tonerna efter vistexten har inte tolkats i denna variant. Detta är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna "tolkningar", oftast med vidare improvisationer.

Ändrad rad 114 från

T:(tolkning Angul Hammerlich, 1921)

till:

T:(tolkning Angul Hammerich, 1921)

Ändrade rader 126-127 från

Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tretakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

till:

[[http://da.wikipedia.org/wiki/Angul_Hammerich|Angul Hammerich]] menade att melodin med lika rätt kunde tolkas både som tvåtakt och som tretakt. Här "tretakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

Ändrad rad 131 från

T:(tolkning Angul Hammerlich, 1921)

till:

T:(tolkning Angul Hammerich, 1921)

Ändrad rad 143 från

Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tvåtakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

till:

Här "tvåtakt"-varianten.

2011-09-27 22:30 av 217.72.49.102 -

Ändrade rader 26-28 från

''Drömde mig en dröm i natt'' är Nordens äldsta profana visa, nedskriven som en avslutande kommentar med runor och koralnotskrift i ''Codex Runicus'', en avskrift av Skånelagen skriven runt år 1300. Läs vidare om tolkning av vistexten på [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Dr%C3%B6mde_mig_en_dr%C3%B6m_i_natt]]. Nedan följer några olika tidigare tolkningar av melodin

till:

''Drömde mig en dröm i natt'' är Nordens äldsta profana visa, nedskriven som en avslutande kommentar med runor och koralnotskrift i ''Codex Runicus'', en avskrift av Skånelagen skriven runt år 1300. Läs vidare om tolkning av vistexten på [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Dr%C3%B6mde_mig_en_dr%C3%B6m_i_natt|Wikipedia]]. Nedan följer några olika tidigare tolkningar av melodin.

----

Ändrade rader 45-48 från

Denna tolkning har gjorts utifrån uppbyggnaden av långdansmelodier i tretakt som traderats från medeltiden till vår tid. Detta indelar melodin i 4+4 takter. Ligaturerna i andra delen är här tolkade som tre toner (varför annars skriva ligatur och inte bara två toner?) och att orden "drömde" har tre toner och "silki" två toner motsäger trokeisk rytm (varför annars skriva ut flera toner?) såsom i DR:s paussignal och i Hammerlich "tretakts"-version (se nedan).

till:

Denna tolkning har gjorts utifrån uppbyggnaden av långdansmelodier i tretakt som traderats från medeltiden till vår tid. Detta indelar melodin i 4+4 takter. Ligaturerna i andra delen är här tolkade som tre toner (varför annars skriva ligatur och inte bara två toner?) och att orden "drömde" har tre toner och "silki" två toner motsäger trokeisk rytm (varför annars skriva ut flera toner?) såsom i DR:s paussignal och i Hammerlich "tretakt"-version (se nedan).

----

Ändrade rader 92-94 från

till:

----

Ändrade rader 107-110 från

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1931. Eventuellt är det Hammerlich:s "tretakts"-variant (se nedan) som ligger till grund här. Tonerna efter vistexten har inte tolkats i denna variant. Detta är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna tolkningar, oftast med vidare improvisationer.

till:

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1931. Eventuellt är det Hammerlich "tretakt"-variant (se nedan) som ligger till grund här. Tonerna efter vistexten har inte tolkats i denna variant. Detta är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna "tolkningar", oftast med vidare improvisationer.

----

Borttagna rader 127-128

Ändrade rader 145-146 från

till:

----

Ändrade rader 186-187 från

till:

----

2011-09-27 12:53 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 12 från

"Intro med pizzicato"!+!G2!+!B | !+!A2 !+!B | !+!G2 !+!F | !+!E2 z | z3 |

till:

"Intro med pizzicato"!+!G2!+!B | !+!A2 !+!B | !+!G2 !+!F | +fermata+!+!E2 z | z3 |

2011-09-27 12:49 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 12 från

"Intro med pizzicato"!+!G2!+!B | !+!A2 !+!B | !+!G2 !+!F | !+!E2. | z3 | z3 |

till:

"Intro med pizzicato"!+!G2!+!B | !+!A2 !+!B | !+!G2 !+!F | !+!E2 z | z3 |

2011-09-27 12:36 av 217.72.49.102 -

Ändrade rader 107-110 från

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1931. Tonerna efter vistexten har inte tolkats i denna variant. Det är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna tolkningar, oftast med vidare improvisationer.

till:

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1931. Eventuellt är det Hammerlich:s "tretakts"-variant (se nedan) som ligger till grund här. Tonerna efter vistexten har inte tolkats i denna variant. Detta är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna tolkningar, oftast med vidare improvisationer.

Ändrad rad 118 från

M:4/4

till:

M:6/4

Ändrade rader 121-124 från

(F | F) A G A | F E D F | A A/A/ A F | D2 z2 |
w:Drö|öm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl
F A G A | A E A2 | E F/D/ F A | E2 z2 ||
"Omkväde" F A G A | F2 G E | D2 |]

till:

F2 A G2 A | F2 E D2 F | A A A A2 F | D3 z3 |
w:Dröm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl
F2 A G2 A | A2 E A3 | E F D F2 A | E3 z3 ||
"Omkväde" F2 A G2 A | F3 G2 E | D2 |]

Ändrade rader 126-129 från

Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tvåtakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

till:

Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tretakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

Ändrad rad 137 från

M:6/4

till:

M:4/4

Ändrade rader 140-143 från

F2 A G2 A | F2 E D2 F | A A A A2 F | D3 z3 |
w:Dröm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl
F2 A G2 A | A2 E A3 | E F D F2 A | E3 z3 ||
"Omkväde" F2 A G2 A | F3 G2 E | D2 |]

till:

(F | F) A G A | F E D F | A A/A/ A F | D2 z2 |
w:Drö|öm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl
F A G A | A E A2 | E F/D/ F A | E2 z2 ||
"Omkväde" F A G A | F2 G E | D2 |]

Ändrad rad 145 från

Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tretakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

till:

Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tvåtakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

2011-09-27 12:31 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 97 från

T:(tolkning Angul Hammerlich, 1921)

till:

T:(tolkning okänd, DR:s pausmelodi sedan 1931)

Ändrade rader 100-101 från

Z:Åke Persson, 2011-09-27
M:4/4

till:

S:YouTube om DR's pausesignal: [[http://www.youtube.com/watch?v=bj1UHSxs3c8]]
Z:Åke Persson, 2011-09-26
M:3/4

Ändrade rader 104-108 från

K:C
(F | F) A G A | F E D F | A A/A/ A F | D2 z2 |
w:Drö|öm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl
F A G A | A E A2 | E F/D/ F A | E2 z2 ||
"Omkväde" F A G A | F2 G E | D2 |]

till:

K:C bass
B,,2 D, |C,2 D, |B,,2 A,,|G,,2 B,,|D,2 D, |D,2 B,,|G,,2 z|

Ändrade rader 107-110 från

Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tvåtakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

till:

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1931. Tonerna efter vistexten har inte tolkats i denna variant. Det är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna tolkningar, oftast med vidare improvisationer.

Ändrad rad 118 från

M:6/4

till:

M:4/4

Ändrade rader 121-124 från

F2 A G2 A | F2 E D2 F | A A A A2 F | D3 z3 |
w:Dröm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl
F2 A G2 A | A2 E A3 | E F D F2 A | E3 z3 ||
"Omkväde" F2 A G2 A | F3 G2 E | D2 |]

till:

(F | F) A G A | F E D F | A A/A/ A F | D2 z2 |
w:Drö|öm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl
F A G A | A E A2 | E F/D/ F A | E2 z2 ||
"Omkväde" F A G A | F2 G E | D2 |]

Ändrade rader 126-129 från

Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tretakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

till:

Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tvåtakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

Ändrade rader 132-133 från

T:Drömde mik en dröm i nat / Nunnans dröm
T:(tolkning Adolf Lindgren, 1888)

till:

T:Drömde mik en dröm i nat
T:(tolkning Angul Hammerlich, 1921)

Ändrade rader 136-138 från

S:[[De Svenska Landsmålen ock Svenskt Folklif]] VI, artikel "Nunnans dröm" av Adolf Lindgren
Z:Åke Persson, 2011-09-26
M:C

till:

Z:Åke Persson, 2011-09-27
M:6/4

Ändrade rader 140-143 från

till:

F2 A G2 A | F2 E D2 F | A A A A2 F | D3 z3 |
w:Dröm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl
F2 A G2 A | A2 E A3 | E F D F2 A | E3 z3 ||
"Omkväde" F2 A G2 A | F3 G2 E | D2 |]

Tillförda rader 145-164

Borttagna rader 208-221

(:music:)
X:1
T:Drömde mik en dröm i nat
T:(tolkning okänd, DR:s pausmelodi)
R:Visa
O:Lund, Skåne
S:YouTube om DR's pausesignal: [[http://www.youtube.com/watch?v=bj1UHSxs3c8]]
Z:Åke Persson, 2011-09-26
M:3/4
L:1/4
K:C bass
B,,2 D, |C,2 D, |B,,2 A,,|G,,2 B,,|D,2 D, |D,2 B,,|G,,2 z|
(:musicend:)
Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1931. Tonerna efter vistexten har inte tolkats i denna variant. Det är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna tolkningar, oftast med vidare improvisationer.

2011-09-27 12:29 av 217.72.49.102 -

Borttagna rader 0-5

Attach:DromdeMigEnDrom.png
'''Drömde mig en dröm i natt''' är Nordens äldsta profana visa, nedskriven som en avslutande kommentar med runor och koralnotskrift i '''Codex Runicus''', en avskrift av Skånelagen skriven runt år 1300.

Ändrade rader 23-25 från

Arrangemanget bygger på tolkningen nedan som långdansmelodi. Del 2 även kan användas som stämma till del 1

Läs vidare om tolkning av vistexten på [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Dr%C3%B6mde_mig_en_dr%C3%B6m_i_natt]]. Nedan följer några olika tidigare tolkningar av melodin

till:

Arrangemanget bygger på tolkningen nedan som långdansmelodi. Del 2 även kan användas som stämma till del 1.

Attach:DromdeMigEnDrom.png
''Drömde mig en dröm i natt'' är Nordens äldsta profana visa, nedskriven som en avslutande kommentar med runor och koralnotskrift i ''Codex Runicus'', en avskrift av Skånelagen skriven runt år 1300. Läs vidare om tolkning av vistexten på [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Dr%C3%B6mde_mig_en_dr%C3%B6m_i_natt]]. Nedan följer några olika tidigare tolkningar av melodin

2011-09-27 12:27 av 217.72.49.102 -

Tillförda rader 1-6

Attach:DromdeMigEnDrom.png
'''Drömde mig en dröm i natt''' är Nordens äldsta profana visa, nedskriven som en avslutande kommentar med runor och koralnotskrift i '''Codex Runicus''', en avskrift av Skånelagen skriven runt år 1300.

2011-09-27 12:11 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 10 från

Q:1/4=160

till:

Q:1/4=170

Borttagen rad 12

Q:1/4=170

2011-09-27 11:42 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 4 från

R:Vismelodi

till:

R:Visa

Ändrad rad 33 från

R:Vismelodi

till:

R:Visa

Ändrad rad 52 från

R:Vismelodi

till:

R:Visa

Ändrad rad 98 från

R:Vismelodi

till:

R:Visa

Ändrad rad 117 från

R:Vismelodi

till:

R:Visa

Ändrad rad 136 från

R:Vismelodi

till:

R:Visa

Ändrad rad 178 från

R:Vismelodi

till:

R:Visa

Ändrad rad 196 från

R:Vismelodi

till:

R:Visa

2011-09-27 11:40 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 148 från

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor L. Fr. Läffler någon gång för 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

till:

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor L. Fr. Läffler någon gång före 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

2011-09-27 11:37 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 44 från

Melodin är här tolkad som dansmelodi i tretakt enligt mönster från långdansmelodier i tretakt traderade från medeltide till vår tid. Då får melodin 4+4 takter. Ligaturerna i andra delen är här tolkade som tre toner (varför annars skriva ligatur och inte bara två toner?) och att orden "drömde" har tre toner och "silki" två toner motsäger trokeisk rytm (varför annars skriva ut flera toner?) såsom i DR:s paussignal och i Hammerlich "tretakts"-version (se nedan).

till:

Denna tolkning har gjorts utifrån uppbyggnaden av långdansmelodier i tretakt som traderats från medeltiden till vår tid. Detta indelar melodin i 4+4 takter. Ligaturerna i andra delen är här tolkade som tre toner (varför annars skriva ligatur och inte bara två toner?) och att orden "drömde" har tre toner och "silki" två toner motsäger trokeisk rytm (varför annars skriva ut flera toner?) såsom i DR:s paussignal och i Hammerlich "tretakts"-version (se nedan).

2011-09-27 11:32 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 6 från

C:Arr. av Åke Persson

till:

C:Arr av Åke Persson

2011-09-27 11:30 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 16 från

till:

Ändrad rad 21 från

G2 GB AB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 |]

till:

G2 GB AB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 :|

2011-09-27 11:28 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 148 från

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor L. Fr. Läffler någon gång på 1800-talet. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

till:

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor L. Fr. Läffler någon gång för 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

2011-09-27 11:25 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 148 från

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skiven av professor L. Fr. Läffler på 1880-talet. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

till:

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor L. Fr. Läffler någon gång på 1800-talet. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

2011-09-27 11:20 av 217.72.49.102 -

Ändrade rader 148-150 från

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

->

till:

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skiven av professor L. Fr. Läffler på 1880-talet. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

->Drömde mik en dröm i natt
->om silke ock ärlig päll.
->Bärgad fick till sist sin skatt
->min riddare båld och snäll.
->Men hvar — hvar skall han finna fred?

->Bröt ur klostret mik med makt
->ock satte på gångarn sin.
->Så med fröjd ock riddarprakt
->vi redo i borgen in.
->Men hvar — hvar skall han finna fred?

Brylluppet staar med Fryd og Gammen, og hun sover
paa sin Herres Arm :

->Vaknar så på klosterbädd
->ock ligger allen ock kall.
->Med alls intet är jag klädd
->ock bröllopets fröjd är all.
->Men hvar — hvar skall jag finna fred?

2011-09-27 10:57 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 134 från

T:Drömde mik en dröm i nat

till:

T:Drömde mik en dröm i nat / Nunnans dröm

Ändrad rad 144 från

till:

Ändrad rad 150 från

till:

->

2011-09-27 10:46 av 217.72.49.102 -

Ändrade rader 67-70 från

->Drömde mig en dröm i natt\\om silke och ärlig päl\\bar en dragt så let og glat\\i solfaldets stråleväld\\\\
Till de

<-

till:

->Drömde mig en dröm i natt
->om silke och ärlig päl
->bar en dragt så let og glat
->i solfaldets stråleväld
->- nu vågner den klare morgen

->Til de unges flok jag gik,
->jeg droges mod sang og dans.
->Tröstigt mödte jeg hans blik
->og lagde min hånd i hans
->- nu vågner den klare morgen

->Alle andre på oss så,
->de smilede, og de lo.
->Snart gick dansen helt i stå,
->der dansede kun vi to
->- nu vågner den klare morgen

->Drömte mig en dröm i nat
->om silke og ärlig päl.
->Fjernt han hilste med sin hat
->og grå gik min dröm på häld
->- nu vågner den klare morgen

2011-09-27 10:33 av 217.72.49.102 -

Ändrade rader 59-60 från

till:

Ändrade rader 65-69 från

I denna version är det bara avsnittet med text som följer de ursprungliga noterna. Resten är fritt komponerat med tillagt omkväde. Till denna Povl Hamburgers tolkning har Erik Bertelsen skrivit en text i flera verser. Denna fritt ihopdiktade version är den som numera vanligen används som "medeltidsvisan" ''Drömde mej en dröm i natt''

till:

I denna version är det bara avsnittet med text som följer de ursprungliga noterna. Resten är fritt komponerat med tillagt omkväde. Till denna Povl Hamburgers tolkning har Erik Bertelsen skrivit en text i flera verser. Denna fritt ihopdiktade version är den som numera vanligen används som "medeltidsvisan" ''Drömde mej en dröm i natt''. Texten är:

->Drömde mig en dröm i natt\\om silke och ärlig päl\\bar en dragt så let og glat\\i solfaldets stråleväld\\\\
Till de

<-

Ändrad rad 163 från

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1930-talet. Tonerna efter vistexten har inte tolkats i denna variant. Det är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna tolkningar, oftast med vidare improvisationer.

till:

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1931. Tonerna efter vistexten har inte tolkats i denna variant. Det är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna tolkningar, oftast med vidare improvisationer.

2011-09-27 10:21 av 217.72.49.102 -

Ändrade rader 44-47 från

Melodin tolkad som långdansmelodi i tretakt enligt mönster från långdansmelodier i tretakt traderade från medeltide till vår tid. Då får melodin 4+4 takter. Ligaturerna i andra delen är här tolkade som tre toner (varför annars skriva ligatur och inte bara två toner?) och att orden "drömde" har tre toner och "silki" två toner motsäger trokeisk rytm (varför annars skriva ut flera toner?) såsom i DR:s paussignal, Hamburgers tolkning och i Hammerlich "tretakts"-version (se nedan).

till:

Melodin är här tolkad som dansmelodi i tretakt enligt mönster från långdansmelodier i tretakt traderade från medeltide till vår tid. Då får melodin 4+4 takter. Ligaturerna i andra delen är här tolkade som tre toner (varför annars skriva ligatur och inte bara två toner?) och att orden "drömde" har tre toner och "silki" två toner motsäger trokeisk rytm (varför annars skriva ut flera toner?) såsom i DR:s paussignal och i Hammerlich "tretakts"-version (se nedan).

Borttagen rad 53

S:

Ändrade rader 57-61 från

K:C

w:Dröm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl

till:

Ändrade rader 65-66 från

till:

I denna version är det bara avsnittet med text som följer de ursprungliga noterna. Resten är fritt komponerat med tillagt omkväde. Till denna Povl Hamburgers tolkning har Erik Bertelsen skrivit en text i flera verser. Denna fritt ihopdiktade version är den som numera vanligen används som "medeltidsvisan" ''Drömde mej en dröm i natt''

Borttagen rad 75

S:

Borttagen rad 94

S:

2011-09-27 09:52 av 217.72.49.102 -

Ändrade rader 44-47 från

Melodin tolkad som långdansmelodi i tretakt enligt mönster från långdansmelodier traderade till vår tid från medeltiden, vanligen i tretakt. Då blir melodin till 4+4 takter. Ligaturerna i andra delen är här tolkade som tre toner (varför annars skriva ligatur och inte bara två toner) och att orden "drömde" har tre toner och "silki" två toner motsäger trokeisk rytm (varför annars skriva ut fler toner) såsom i DR:s paussignal och i Hammerlich "tretakts"-version.

till:

Melodin tolkad som långdansmelodi i tretakt enligt mönster från långdansmelodier i tretakt traderade från medeltide till vår tid. Då får melodin 4+4 takter. Ligaturerna i andra delen är här tolkade som tre toner (varför annars skriva ligatur och inte bara två toner?) och att orden "drömde" har tre toner och "silki" två toner motsäger trokeisk rytm (varför annars skriva ut flera toner?) såsom i DR:s paussignal, Hamburgers tolkning och i Hammerlich "tretakts"-version (se nedan).

Ändrad rad 51 från

T:(tolkning Angul Hammerlich, 1921)

till:

T:(tolkning Povl Hamburger och Erik Bertelsen, 1945)

Ändrad rad 56 från

M:4/4

till:

M:6/4

Ändrade rader 59-62 från

(F | F) A G A | F E D F | A A/A/ A F | D2 z2 |
w:Drö|öm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl
F A G A | A E A2 | E F/D/ F A | E2 z2 ||
"Omkväde" F A G A | F2 G E | D2 |]

till:

w:Dröm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl

Ändrade rader 64-67 från

Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tvåtakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

till:

Ändrad rad 74 från

M:6/4

till:

M:4/4

Ändrade rader 77-80 från

F2 A G2 A | F2 E D2 F | A A A A2 F | D3 z3 |
w:Dröm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl
F2 A G2 A | A2 E A3 | E F D F2 A | E3 z3 ||
"Omkväde" F2 A G2 A | F3 G2 E | D2 |]

till:

(F | F) A G A | F E D F | A A/A/ A F | D2 z2 |
w:Drö|öm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl
F A G A | A E A2 | E F/D/ F A | E2 z2 ||
"Omkväde" F A G A | F2 G E | D2 |]

Ändrade rader 82-85 från

Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tretakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

till:

Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tvåtakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

Ändrad rad 89 från

T:(tolkning Adolf Lindgren, 1888)

till:

T:(tolkning Angul Hammerlich, 1921)

Ändrade rader 92-94 från

S:[[De Svenska Landsmålen ock Svenskt Folklif]] VI, artikel "Nunnans dröm" av Adolf Lindgren
Z:Åke Persson, 2011-09-26
M:C

till:

S:
Z:Åke Persson, 2011-09-27
M:6/4

Ändrade rader 97-100 från

till:

F2 A G2 A | F2 E D2 F | A A A A2 F | D3 z3 |
w:Dröm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl
F2 A G2 A | A2 E A3 | E F D F2 A | E3 z3 ||
"Omkväde" F2 A G2 A | F3 G2 E | D2 |]

Ändrade rader 102-103 från

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

till:

Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tretakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

(:music:)
X:1
T:Drömde mik en dröm i nat
T:(tolkning Adolf Lindgren, 1888)
R:Vismelodi
O:Lund, Skåne
S:[[De Svenska Landsmålen ock Svenskt Folklif]] VI, artikel "Nunnans dröm" av Adolf Lindgren
Z:Åke Persson, 2011-09-26
M:C
L:1/4
K:C
F | F A G A | F E D z/F/ | A A/ A/ A F | D2 z z |
w:|Dröm-de mig en|dröm i natt om|sil-ke ock är-lig|päll|
F A G A | A E A>E | F D F A | E2 z z |
w:Bär-gad fick till|sist sin skatt min|rid-da-re så|snäll Men|
(:musicend:)
Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

2011-09-27 09:38 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 6 från

C:Arrangemang av Åke Persson

till:

C:Arr. av Åke Persson

2011-09-27 09:38 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 44 från

Melodin tolkad som långdansmelodi i tretakt enligt mönster från långdansmelodier traderade från medeltiden, vanligen i tretakt.

till:

Melodin tolkad som långdansmelodi i tretakt enligt mönster från långdansmelodier traderade till vår tid från medeltiden, vanligen i tretakt. Då blir melodin till 4+4 takter. Ligaturerna i andra delen är här tolkade som tre toner (varför annars skriva ligatur och inte bara två toner) och att orden "drömde" har tre toner och "silki" två toner motsäger trokeisk rytm (varför annars skriva ut fler toner) såsom i DR:s paussignal och i Hammerlich "tretakts"-version.

2011-09-27 09:25 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 56 från

M:3/4

till:

M:4/4

Ändrad rad 62 från

"Omkväde" F A G A | F2 G E D2 |]

till:

"Omkväde" F A G A | F2 G E | D2 |]

Ändrade rader 64-67 från

till:

Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tvåtakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

(:music:)
X:1
T:Drömde mik en dröm i nat
T:(tolkning Angul Hammerlich, 1921)
R:Vismelodi
O:Lund, Skåne
S:
Z:Åke Persson, 2011-09-27
M:6/4
L:1/4
K:C
F2 A G2 A | F2 E D2 F | A A A A2 F | D3 z3 |
w:Dröm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl
F2 A G2 A | A2 E A3 | E F D F2 A | E3 z3 ||
"Omkväde" F2 A G2 A | F3 G2 E | D2 |]
(:musicend:)
Hammerlisch menade att melodin med lika rätt kunde tolkas med tvåtakt som med tretakt. Här "tretakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.

2011-09-27 09:13 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 59 från

till:

Ändrad rad 61 från

F A G A | A E A2 | E F/D/ F A | E2 Z2 ||

till:

F A G A | A E A2 | E F/D/ F A | E2 z2 ||

2011-09-27 09:10 av 217.72.49.102 -

Tillförda rader 45-47

Ändrade rader 49-51 från

till:

X:1
T:Drömde mik en dröm i nat
T:(tolkning Angul Hammerlich, 1921)
R:Vismelodi
O:Lund, Skåne
S:
Z:Åke Persson, 2011-09-27
M:3/4
L:1/4
K:C
(F | F) A G A | T E D F | A A/A/ A F | D2 Z2 |
w:Drö|öm-de mik en|dröm i nat um|sil-ki ok är-lik|päl
F A G A | A E A2 | E F/D/ F A | E2 Z2 ||
"Omkväde" F A G A | F2 G E D2 |]
(:musicend:)

(:music:)

2011-09-27 00:10 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 6 från

C:Arrangerad av Åke Persson

till:

C:Arrangemang av Åke Persson

2011-09-27 00:04 av 217.72.49.102 -

Tillförda rader 6-7

C:Arrangerad av Åke Persson
Z:Åke Persson, 2011-09-26

Tillförd rad 36

Z:Åke Persson, 2011-09-26

Ändrade rader 54-55 från

S:De Svenska Landsmålen och Svenskt Folklif VI, artikel "Nunnans dröm" av Adolf Lindgren

till:

S:[[De Svenska Landsmålen ock Svenskt Folklif]] VI, artikel "Nunnans dröm" av Adolf Lindgren
Z:Åke Persson, 2011-09-26

Ändrade rader 64-65 från

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Ligaturerna i originalet har här bara blivet till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

till:

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

Ändrade rader 72-73 från

S:De Svenska Landsmålen och Svenskt Folklif VI, artikel "Nunnans dröm" av Adolf Lindgren

till:

S:[[De Svenska Landsmålen ock Svenskt Folklif]] VI, artikel "Nunnans dröm" av Adolf Lindgren
Z:Åke Persson, 2011-09-26

Ändrade rader 81-83 från

till:

Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner.

Ändrade rader 90-91 från

S:YouTube [[http://www.youtube.com/watch?v=bj1UHSxs3c8]] om DR's pausesignal

till:

S:YouTube om DR's pausesignal: [[http://www.youtube.com/watch?v=bj1UHSxs3c8]]
Z:Åke Persson, 2011-09-26

2011-09-26 23:47 av 217.72.49.102 -

Tillförda rader 25-26

Tillförda rader 44-45

Ändrad rad 87 från

B,,2D, |C,2 D, |B,,2A,,|G,,2B,,|D,2 D, |D, 2B,,|G,,2z|

till:

B,,2 D, |C,2 D, |B,,2 A,,|G,,2 B,,|D,2 D, |D,2 B,,|G,,2 z|

2011-09-26 23:44 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 24 från

Nedan följer några olika tolkningar av melodin

till:

Läs vidare om tolkning av vistexten på [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Dr%C3%B6mde_mig_en_dr%C3%B6m_i_natt]]. Nedan följer några olika tidigare tolkningar av melodin

Tillförd rad 31

S:Runtenom 2000-1 sid 7 [[http://www.skanefolk.se/skspf/hidden/docs/Runtenom2000-1.pdf]]

Borttagen rad 39

Tillförd rad 41

Tillförd rad 47

S:De Svenska Landsmålen och Svenskt Folklif VI, artikel "Nunnans dröm" av Adolf Lindgren

Tillförd rad 64

S:De Svenska Landsmålen och Svenskt Folklif VI, artikel "Nunnans dröm" av Adolf Lindgren

Tillförd rad 79

S:YouTube [[http://www.youtube.com/watch?v=bj1UHSxs3c8]] om DR's pausesignal

Ändrad rad 85 från

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1930-talet. Tonerna efter vistexten har inte tolkats i denna variant. Det är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna tolkningar, oftast med vidare improvisationer.

till:

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1930-talet. Tonerna efter vistexten har inte tolkats i denna variant. Det är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna tolkningar, oftast med vidare improvisationer.

2011-09-26 23:30 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 81 från

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1930-talet. Det är den mest välkända tolkningen och många "tidig mudik"-grupper utgår från den när de gör sina egna tolkningar, oftast med vidare improvisationer.

till:

Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1930-talet. Tonerna efter vistexten har inte tolkats i denna variant. Det är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna tolkningar, oftast med vidare improvisationer.

2011-09-26 23:22 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 79 från

G,,2B,,|A,,2B,,|G,,2F,,|E,,2G,,|B,,2B,,|B,,2G,,|E,,2z|

till:

B,,2D, |C,2 D, |B,,2A,,|G,,2B,,|D,2 D, |D, 2B,,|G,,2z|

2011-09-26 23:16 av 217.72.49.102 -

Ändrade rader 17-18 från

till:

Ändrad rad 20 från

"Coda" | B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 ||

till:

[K:C]"Coda" | B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 ||

Ändrade rader 22-24 från

Arrangemanget bygger på tolkningen nedan som långdansmelodi

Nedan följer några olika kända tolkningar av melodin

till:

Arrangemanget bygger på tolkningen nedan som långdansmelodi. Del 2 även kan användas som stämma till del 1

Nedan följer några olika tolkningar av melodin

Tillförda rader 69-81

(:music:)
X:1
T:Drömde mik en dröm i nat
T:(tolkning okänd, DR:s pausmelodi)
R:Vismelodi
O:Lund, Skåne
M:3/4
L:1/4
K:C bass
G,,2B,,|A,,2B,,|G,,2F,,|E,,2G,,|B,,2B,,|B,,2G,,|E,,2z|
(:musicend:)
Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1930-talet. Det är den mest välkända tolkningen och många "tidig mudik"-grupper utgår från den när de gör sina egna tolkningar, oftast med vidare improvisationer.

2011-09-26 22:52 av 217.72.49.102 -

Tillförd rad 12

L:1/8

2011-09-26 22:51 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 10 från

"Intro med pizzicato"!+!G2!+!B | !+!A2 !+!B | !+!G2 !+!F | !+!E2. | z3

till:

"Intro med pizzicato"!+!G2!+!B | !+!A2 !+!B | !+!G2 !+!F | !+!E2. | z3 | z3 |

2011-09-26 22:47 av 217.72.49.102 -

Ändrade rader 10-11 från

"Intro"G2B | A2 B G2 F | E2. | z3

till:

"Intro med pizzicato"!+!G2!+!B | !+!A2 !+!B | !+!G2 !+!F | !+!E2. | z3

2011-09-26 19:54 av 217.72.49.102 -

Ändrade rader 7-11 från

L:1/8

till:

L:1/4
Q:1/4=160
K:D
"Intro"G2B | A2 B G2 F | E2. | z3

Ändrad rad 14 från

[| B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 |

till:

Ändrade rader 18-19 från

[| G2 GB AB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 |
G2 B2 A2 | B2 BAG B | F2 GFE g | B F4 |

till:

"Del 2"[| G2 GB AB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 |
G2 B2 A2 | B2 BAG B | F2 GFE G | B2 F4 |

Ändrade rader 21-25 från

"Coda:" | B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 ||

till:

"Coda" | B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 ||

Ändrade rader 23-25 från

Nedan följer olika kända tolkningar av melodin

till:

Arrangemanget bygger på tolkningen nedan som långdansmelodi

Nedan följer några olika kända tolkningar av melodin

2011-09-26 19:45 av 217.72.49.102 -

Tillförd rad 8

Q:1/4=170

Ändrad rad 14 från

[| G2 GB GB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 |

till:

[| G2 GB AB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 |

Ändrad rad 16 från

G2 GB GB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 |]

till:

G2 GB AB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 |]

2011-09-26 19:43 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 13 från

[| G GB GB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 |

till:

[| G2 GB GB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 |

Ändrad rad 15 från

G GB GB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 |]

till:

G2 GB GB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 |]

2011-09-26 19:41 av 217.72.49.102 -

Ändrade rader 9-19 från

|: B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 ||
w:Drö-öm-de mik en|dröm i nat| um sil-ki ok|är-lik päl
B2 d2 c2 | d2 (dcB) d | A2 (BAG) B | d2 A4 ||

"Coda:" | B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 |]

v:coda
B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 ||

till:

[| B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 |
B2 d2 c2 | d2 (dcB) d | A2 (BAG) B | d2 A4 |
B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 |]
K:G
[| G GB GB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 |
G2 B2 A2 | B2 BAG B | F2 GFE g | B F4 |
G GB GB | G2 F2 E2 | G2 B2 BB | BG E4 |]

"Coda:" | B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 ||

2011-09-26 19:32 av 217.72.49.102 -

Tillförda rader 1-21

(:music:)
X:1
T:Drömde mig en dröm i natt
R:Vismelodi
O:Lund, Skåne
M:3/4
L:1/8
K:C
|: B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 ||
w:Drö-öm-de mik en|dröm i nat| um sil-ki ok|är-lik päl
B2 d2 c2 | d2 (dcB) d | A2 (BAG) B | d2 A4 ||

"Coda:" | B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 |]

v:coda
B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 ||
(:musicend:)
Nedan följer olika kända tolkningar av melodin

2011-09-26 19:15 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 41 från

till:

2011-09-26 19:15 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 42 från

till:

2011-09-26 19:14 av 217.72.49.102 -

Tillförd rad 38

M:2/4

Ändrade rader 41-42 från

till:

2011-09-26 19:11 av 217.72.49.102 -

Borttagen rad 37

M:C

Ändrade rader 39-40 från

K:C clef=bass
C, C,E,D,E, | C,B,,A,, C, | E,E,/E,/E,D, | A,,2 z2 ||

till:

2011-09-26 19:08 av 217.72.49.102 -

Ändrade rader 40-42 från

K:C
C CEDE | CB,A, C EE/E/ED | A,2 z2 ||
CEDE | EB,EB, | CA,CE | B,2 z2 |

till:

K:C clef=bass
C, C,E,D,E, | C,B,,A,, C, | E,E,/E,/E,D, | A,,2 z2 ||
C,E,D,E, | E,B,,E,B,, | C,A,,C,E, | B,,2 z2 |

2011-09-26 19:03 av 217.72.49.102 -

Ändrade rader 41-42 från

C CEDE | CB,A, C EE/E/ED | A2 z2 ||
CEDE | EB,EB, | CACE | B,2 z2 |

till:

C CEDE | CB,A, C EE/E/ED | A,2 z2 ||
CEDE | EB,EB, | CA,CE | B,2 z2 |

2011-09-26 19:02 av 217.72.49.102 -

Ändrade rader 10-12 från

B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 ||
w:Drö-ömde mik en|dröm i nat| um sil-ki ok|är-lik päl
B2 d2 c2 | d2 (dcB) d | A2 (BAG) B | d2 A4 ||

till:

Ändrade rader 25-28 från

F | F A G A | F E D z/F/ | A A/ A/ A F | D2 z z ||
w:|Dröm-de mig en|dröm i natt om|sil-ke ock är-lig|päll||
F A G A | A E A>E | F D F A | E2 z z ||
w:Bär-gad fick till|sist sin skatt min|rid-da-re så|snäll Men||

till:

Ändrade rader 30-31 från

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm"

till:

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Ligaturerna i originalet har här bara blivet till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas.

Ändrad rad 39 från

L:1/4

till:

L:1/8

Tillförda rader 41-42

C CEDE | CB,A, C EE/E/ED | A2 z2 ||
CEDE | EB,EB, | CACE | B,2 z2 |

2011-09-26 18:50 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 25 från

F | F A G A | F E D z/F/ | A A/ A/ A F | D2 z2 ||

till:

F | F A G A | F E D z/F/ | A A/ A/ A F | D2 z z ||

Ändrad rad 27 från

F A G A | A E A>E | F D F A | E2 z2 ||

till:

F A G A | A E A>E | F D F A | E2 z z ||

Ändrade rader 30-41 från

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm"

till:

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm"

(:music:)
X:1
T:Drömde mik en dröm i nat
T:(tolkning Müller, före 1888)
R:Vismelodi
O:Lund, Skåne
M:C
L:1/4
K:C
(:musicend:)

2011-09-26 18:38 av 217.72.49.102 -

Borttagen rad 15

w:Drömde mik en dröm i nat um silki ok ärlik päl

Tillförd rad 26

w:|Dröm-de mig en|dröm i natt om|sil-ke ock är-lig|päll||

Tillförd rad 28

w:Bär-gad fick till|sist sin skatt min|rid-da-re så|snäll Men||

2011-09-26 18:32 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 7 från

M:2/4

till:

M:3/4

Tillförd rad 11

w:Drö-ömde mik en|dröm i nat| um sil-ki ok|är-lik päl

Ändrad rad 16 från

Drömde mik en dröm i nat um silki ok ärlik päl

till:

w:Drömde mik en dröm i nat um silki ok ärlik päl

2011-09-26 18:27 av 217.72.49.102 -

Borttagen rad 11

B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 ||

Ändrade rader 13-14 från

Melodin tolkad som långdansmelodi i tretakt enligt mönster från långdansmelodier traderade från medeltiden.

till:

Melodin tolkad som långdansmelodi i tretakt enligt mönster från långdansmelodier traderade från medeltiden, vanligen i tretakt.

Drömde mik en dröm i nat um silki ok ärlik päl

Tillförd rad 28

Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm"

2011-09-26 18:20 av 217.72.49.102 -

Ändrade rader 25-26 från

F | F A G A | F E D z/F/ | A A/ A/ A F | D2 z z ||
F A G A | A E A > E | F D F A | E4 z z ||

till:

F | F A G A | F E D z/F/ | A A/ A/ A F | D2 z2 ||
F A G A | A E A>E | F D F A | E2 z2 ||

2011-09-26 18:17 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 7 från

M:3/4

till:

M:2/4

Ändrad rad 22 från

M:2/4

till:

M:C

Ändrad rad 25 från

F | F A G A | F E D z/F/ | G G/ G/ G E | D2 z z ||

till:

F | F A G A | F E D z/F/ | A A/ A/ A F | D2 z z ||

2011-09-26 18:15 av 217.72.49.102 -

Tillförd rad 4

T:(tolkning Åke Persson, 2000)

Tillförd rad 12

B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 ||

Ändrade rader 14-15 från

Påbörjat att skriva in olika tolkningar av noten /Åke Persson

till:

Melodin tolkad som långdansmelodi i tretakt enligt mönster från långdansmelodier traderade från medeltiden.

(:music:)
X:1
T:Drömde mik en dröm i nat
T:(tolkning Adolf Lindgren, 1888)
R:Vismelodi
O:Lund, Skåne
M:2/4
L:1/4
K:C
F | F A G A | F E D z/F/ | G G/ G/ G E | D2 z z ||
F A G A | A E A > E | F D F A | E4 z z ||
(:musicend:)

2011-09-26 17:59 av 217.72.49.102 -

Ändrad rad 10 från

B2 d2 c2 | d2 da Bd | d2 (dcB) d | A2 (BAG) B | d A4 ||

till:

B2 d2 c2 | d2 (dcB) d | A2 (BAG) B | d2 A4 ||

2011-09-26 17:56 av 217.72.49.102 -

Tillförda rader 1-13

(:music:)
X:1
T:Drömde mik en dröm i nat
R:Vismelodi
O:Lund, Skåne
M:3/4
L:1/8
K:C
B2 Bd cd | B2 A2 G2 | B2 d2 dd | dB G4 ||
B2 d2 c2 | d2 da Bd | d2 (dcB) d | A2 (BAG) B | d A4 ||
(:musicend:)

Påbörjat att skriva in olika tolkningar av noten /Åke Persson

Drömde mig en dröm i natt

Musik.1890 Historik