John-Erik Mattsson

Jämtlåtar från svunnen tid (Gehrmans 1981) / LS

(:title John-Erik Mattsson :) Ingår i kategorin Spelmän.

Hans spelstil präglades av en stadig taktfasthet och rytmkänsla (han spelade mycket till dans tillsammans med sin far i början av förra seklet), korta, lätta, precisa stråk med snabba stråkväxlingar och fint utmejslade detaljer. Hans sätt att utföra trioler växlade, som hos andra sydjämtska spelmän, mellan helt obundna, helt bundna och "jämttrioler" (dvs en ton i nedstråk + två toner bundna i uppstråk), ofta kombinerat inom samma polskerepris.

Ett antal av John-Erik Mattssons låtar finns upptecknade och satta för två fioler av Arthur Nestler (bördig från en grannby till Digerberget):

Hans spelstil präglades av en stadig taktfasthet och rytmkänsla (han spelade mycket till dans tillsammans med sin far i början av förra seklet), korta, lätta, precisa stråk med snabba stråkväxlingar och fint utmejslade detaljer. Hans sätt att utföra trioler växlade, som hos andra sydjämtska spelmän, mellan helt obundna, helt bundna och "jämttrioler" (dvs ett ton i nedstråk + två toner bundna i uppstråk), ofta kombinerat inom samma polskerepris.

Inspelningar: Spelmän i Jämtland och Härjedalen - traditionsinspelningar från Svenskt Visarkiv (Caprice CAP 1098) Skogsarbetarskivan (utg. av ABF 1978) Medverkar på Arne Modéns LP (Siljum BGS 8812)

Ett antal av John-Erik Mattssons låtar finns upptecknade och satta för två fioler av Arthur Nestler (från en grann by till Digerberget): Sydjämtska låtar (Gehrmans 1973) Jämtlåtar från svunnen tid (Gehrmans 1981)

Hans spelstil präglades av en stadig taktfasthet och rytmkänsla (han spelade mycket till dans tillsammans med sin far i början av förra seklet), korta, lätta, precisa stråk med snabba stråkväxlingar och fint utmejslade detaljer. Hans sätt att utföra trioler växlade, som hos andra sydjämtska spelmän, mellan helt obundna, helt bundna och "jämttrioler" (dvs ett ton i nedstråk + två toner bundna i uppstråk), ofta kombinerat inom samma polskerepris.

Hans spelstil präglades av en stadig taktfasthet och rytmkänsla(han spelade mycket till dans tillsammans med sin far i början av förra seklet), korta, lätta, precisa stråk med snabba stråkväxlingar och fint utmejslade detaljer. Hans sätt att utföra trioler växlade, som hos andra sydjämtska spelmän, mellan helt obundna, helt bundna och "jämttrioler" (dvs ett ton i nedstråk + två toner bundna i uppstråk), ofta kombinerat inom samma polskerepris.

John-Erik Mattsson 1904-1993 Spelman och hemmansägare i den lilla byn Digerberget, Rätansbyn (Bergs kommun), södra Jämtland.

Traditionsbärare framför allt efter sin far, Matts Ersson (1873-1959) från Gillhov, s. Jämtland. Genom sitt arbete i skogen kom John-Erik Mattsson också i kontakt med värmländska skogsarbetare och tillägnade sig en del låtar med omisskännlig värmländsk prägel.

Hans spelstil präglades av en stadig taktfasthet och rytmkänsla(han spelade mycket till dans tillsammans med sin far i början av förra seklet), korta, precisa stråk med snabba stråkväxlingar och fint utmejslade detaljer. Hans sätt att utföra trioler växlade, som hos andra sydjämtska spelmän, mellan helt obundna, helt bundna och "jämttrioler", dvs ett ton i nedstråk + två toner bundna i uppstråk, ofta kombinerat inom samma polskerepris.

John-Erik Mattsson 1904-1993