Kerstin Andersson (1852-1932)

(Källa: "UrSkanskaSpelmansgommor" av Carl-Erik Berndt)

(Källa: "UrSkanskaSpelmansgommor" av Carl-Erik Berndt)

I Nils Anderssons stora klassiska verk om svensk folkmusik Svenska Låtar är Kerstin Andersson omnämnd, men ingen av hennes melodier är publicerad. Hon spelade mjukt och behagfullt och sade sig ha stor förnöjelse av mitt ackompanjemang."

(Källa: "UrSkanskaSpelmansgommor" av Carl-Erik Berndt)

"Kerstin Andersson träffade jag första gången vid en folkmusikafton i Lackalänga skola år 1930. Kersti Måns Anners, som hon brukade kallas, var med bland åhörarna men hade fiolen med sig. Då jag bad henne medverka spelade hon bl. a. denna kadrilj till mitt improviserade ackompanjemang och publikens stora uppskattning. Senare samma år fick jag tillfälle att besöka henne och teckna ner hennes melodier. Hon hade folkmusiken i blodet. Hennes far var häradsspelmannen Anders Andersson i Stävie, och hans far, den blinde Anders Jeppson, var häradsspelman från V. Karaby.

Ingår i kategorin Spelmän.

"Kerstin Andersson träffade jag första gången vid en folkmusikafton i Lackalänga skola år 1930. Kersti Måns Anners, som hon brukade kallas, var med bland åhörarna men hade fiolen med sig. Då jag bad henne medverka spelade hon bl. a. denna kadrilj till mitt improviserade ackompanjemang och publikens stora uppskattning. Senare samma år fick jag tillfälle att besöka henne och teckna ner hennes melodier. Hon hade folkmusiken i blodet. Hennes far var häradsspe1mannen Anders Andersson i Stävie, och hans far, den blinde Anders Jeppson, var häradsspelman från V. Karaby.

Carl-Eric Berndt berättar följande om Kerstin Andersson i "UrSkanskaSpelmansgommor":

Carl-Eric Berndt berättar följande om Kerstin Andersson i UrSkanskaSpelmansgommor:

(:title Kerstin Andersson (1852-1932):)

Carl-Eric Berndt berättar följande om Kerstin Andersson i UrSkanskaSpelmansgommor:

Carl-Eric Berndt berättar följande om Kerstin Andersson i UrSkanskaSpelmansgommor:

Carl-Eric Berndt berättar följande om Kerstin Andersson i Ur Skånska Spelmansgömmor:

"Kerstin Andersson (1852-1932) träffade jag första gången vid en folkmusikafton i Lacklänga skola år 1930. Kersti Måns Anners, som hon brukade kallas, var med bland åhörarna men hade fiolen med sig. Då jag bad henne medverka spelade hon bl. a. denna kadrilj till mitt improviserade ackompanjemang och publikens stora uppskattning. Senare samma år fick jag tillfälle att besöka henne och teckna ner hennes melodier. Hon hade folkmusiken i blodet. Hennes far var häradsspe1mannen Anders Andersson i Stävie, och hans far, den blinde Anders Jeppson, var häradsspe1man från V. Karaby.

I Nils Anderssons stora klassiska verk om svensk folkmusik Svenska Låtar är Kerstin Andersson omnämnd, men ingen av hennes melodier är publicerad. Hon spelade mjukt och behagfullt och sade sig ha stor förnöjelse av mitt ackompanjemang."

(:title:Kerstin Andersson (1852-1932):) Kerstin Andersson (1852-1932) träffade jag första gången vid en folkmusikafton i Lac1~a1änga skola år 1930. Kersti Måns Anners, som hon brukade kallas, var med bland åhörarna men hade fiolen med sig. Då jag bad henne medverka spelade hon bl. a. denna kadrilj till mitt improviserade ackompanjemang och publikens stora uppskattning. Senare samma år fick jag tillfälle att besöka henne och teckna ner hennes melodier. Hon hade folkmusiken i blodet. Hennes far var häradsspe1mannenAnders Andersson i Stävie, och hans far, den blinde Anders Jeppson, var häradsspe1man från V. Karaby. I Nils Anderssons stora klassiska verk om svensk folkmusik Svenska Låtar är Kerstin Andersson omnämnd, men ingen av hennes melodier är publicerad. Hon spelade mjukt och behagfullt och sade sig ha stor förnöjelse av mitt ackompanjemang.