FolkWiki | Personer / Kristoffer Ramelius

Kristoffer Lorents Ramelius (1812-1881), spelman, (skräddare?) och torpare i Stora Herrestad, född i Stiby vid Gärsnäs, var "den förnämste representanten för en i södra Skåne välkänd spelmanssläkt" (SvLSk IV, s. 19). Han hade anseende som en ovanligt skicklig spelman och hade flera lärljungar, däribland Mårten Sjöbeck, Lövestad (1821-1897).

Kristoffer Ramelius spelade ihop med Nils Mårtensson "Rusken", St Herrestad (1821-1895) och Nils "Spel" Persson, Glemminge (1814-1897). Han plägade kontakt med den musikintresserade krögaren i Svenstorp, Erland Erlandsson (1839-1878).

I Folkmusikkommissionens samlingar har en notbok (M 54) tillskrivits Kristoffer Ramelius och många melodier efter/av honom finns i en notbok (M 87) efter Sasser Swensson (Blästorp, Borrby, 1821-1893) och i en notbok (Sk 30) förmedlad via Sven Thörn (Eslöv, 1874-1955, född i Röddinge) som var gift med Kristoffers dotterdotter (Mättas Ramelius dotter). (För länkar till notböcker, se längre ner).

Kristoffers bror Martin Johan Ramelius, Östra Ingelstad (1832-1913), född i S:t Olofs församling) var också spelman och Nils Andersson tecknade ner låtar efter honom 1889 (SvLSk 4, s. 46-53). Även Kristoffers bror Anders Ramelius, f. 1921, omnämns som spelman i Svenska låtar (Skåne IV, s. 80, spelade med Pehr Jakobsson Ekelund, Hjälmaröd/Vitaby och Grevlunda (1818-1885)).

Två av Kristoffers barn, Gustaf (f. 1849) och Mätta (1852-1909), var duktiga fiolspelmän och är omnämnda i Svenska låtar.

Kristoffers far Gustaf Ramelius (f. 1881 i St Slågarp) var gästgivare i Stiby vid Gärsnäs. Mormodern Anna Sofia Ramelius (f. 1748 1/5 i Malmö, S:t Petri) var född Letin och är måhända (obekräftat) släkt med bröderna Per Valdemar Lethin (1786-1858), musiklärare i Lund och Andreas (Anders) Lethin (1792-1862), sånglärare och domkyrkoorganist i Lund och sedan organist i Maria församling i Stockholm och violinist vid hovkapellet i Stockholm. "I nästan hela Lethinska slägten ligga musikaliska anlag, och åtskilliga skickliga violinister tillhörande denna finnas ännu bland Billingeortens allmoge. De s. k. Bäringepågarne äro i detta fall mycket bekante."
- Källa: Osberg, Nils Petter: Lundaminnen från 1820-, 30- och 40-talen s. 28, 1927, https://gamlalund.se/wordpress/wp-content/uploads/2025/03/gamla_lund_1926-1927_low.pdf, [hämtad 2025-10-22]).
- Källa även bl.a.: Räf, Pelle: "Possessionaten Segerström" i: Borgånejdens Släkt & Bygdeforskare rf 2012, s. 10, https://www.bsbf.net/bok2012.pdf, [hämtad 2025-10-22].

Man vet inte säkert om Kristoffers far Gustaf Ramelius var spelman, men en muntlig ramsa som ska ha bevarats i släkten och nedtecknats av Gustafs sonddotters sonson, Arne Ramelius, kunde tyda på detta:
Gästgivaren i Stiby hade en fiol
den hade så många ljuvliga toner och glada ljud.
Jag spelte på den fiolen en mazurka och en marskalk
och mitt uti valsen
bröt jag av fiolehalsen.
Gästgivaren blev arg och slog i sin disk.
Han sa om jag inte ville laga den så skulle jag få pisk.
Jag gick mig uti skogen och skar en träbid,
stundom var den för stor och stundom för liden
den jävra skiden.
- Källa: Lars Bäcklund: Släkten Ramelius i Skåne, Linköping 1985, s. 23.

Källor även: Svenska låtar Skåne 2 och 4.

Länkar till angivna notböcker:
M 54: https://katalog.visarkiv.se/lib/views/fmk/ShowRecord.aspx?id=1436137
M 87: https://katalog.visarkiv.se/lib/views/fmk/ShowRecord.aspx?id=1431219
Sk 30: https://katalog.visarkiv.se/lib/views/fmk/ShowRecord.aspx?id=1422402
----

Låtar i kategorin Kristoffer Ramelius

Kadrilj från Oxie härad (SvL Skåne 1115)