Kristoffer Ramelius

I Folkmusikkommissionens samlingar har en notbok (M 54) tillskrivits Kristoffer Ramelius och många melodier efter/av honom finns i en notbok (M 87) efter Sasser Swensson (Blästorp, Borrby, 1821-1893) och i en notbok (Sk 30) förmedlad via Sven Thörn (Eslöv, 1874-1955, född i Röddinge) som var gift med Kristoffers dotterdotter (Mättas Ramelius dotter). (För länkar till notböcker, se längre ner).

Länkar till angivna notböcker: \\

M 54: https://katalog.visarkiv.se/lib/views/fmk/ShowRecord.aspx?id=1436137
M 87: https://katalog.visarkiv.se/lib/views/fmk/ShowRecord.aspx?id=1431219
Sk 30: https://katalog.visarkiv.se/lib/views/fmk/ShowRecord.aspx?id=1422402 \\

Källor även: Svenska låtar Skåne 2 och 4.

Länkar till angivna notböcker: M 54: https://katalog.visarkiv.se/lib/views/fmk/ShowRecord.aspx?id=1436137 M 87: https://katalog.visarkiv.se/lib/views/fmk/ShowRecord.aspx?id=1431219 Sk 30: https://katalog.visarkiv.se/lib/views/fmk/ShowRecord.aspx?id=1422402

Kristoffer Ramelius spelade ihop med Nils Mårtensson "Rusken", St Herrestad (1821-1895) och Nils "Spel" Persson, Glemminge (1814-1897). Han plägade kontakt med den musikintresserade krögaren i Svenstorp, Erland Erlandsson (1839-1878).

Två av Kristoffers barn, Gustaf (f. 1849) och Mätta (1852-1909), var duktiga fiolspelmän och är omnämnda i Svenska låtar.

Kristoffer Lorents Ramelius (1812-1881), spelman, (skräddare?) och torpare i Stora Herrestad, född i Stiby vid Gärsnäs, var "den förnämste representanten för en i södra Skåne välkänd spelmanssläkt" (SvLSk IV, s. 19). Han hade anseende som en ovanligt skicklig spelman och hade flera lärljungar, däribland Mårten Sjöbeck, Lövestad (1821-1897).

Kristoffer Lorents Ramelius (1812-1881), spelman, (skräddare?) och torpare i Stora Herrestad, född i Stiby vid Gärsnäs, var "den förnämste representanten för en i södra Skåne välkänd spelmanssläkt" (SvLSk 4, s. 19). Han hade anseende som en ovanligt skicklig spelman och hade flera lärljungar, däribland Mårten Sjöbeck, Lövestad (1821-1897).

Kristoffer Ramelius spelade ibland ihop med Nils Mårtensson "Rusken", St Herrestad (1821-1895) och Nils "Spel" Persson, Glemminge (1814-1897). Han plägade kontakt med den musikintresserade krögaren i Svenstorp, Erland Erlandsson (1839-1878).

Kristoffers bror Martin Johan Ramelius, Östra Ingelstad (1832-1913), född i S:t Olofs församling) var också spelman och Nils Andersson tecknade ner låtar efter honom 1889 (SvLSk 4, s. 46-53). Även Kristoffers bror Anders Ramelius, f. 1921, omnämns som spelman i Svenska låtar (Skåne IV, s. 80, spelade med Pehr Jakobsson Ekelund, Hjälmaröd/Vitaby och Grevlunda (1818-1885)).

Kristoffer Ramelius spelade ibland ihop med Nils Mårtensson "Rusken", St Herrestad (1821-1895) och Nils "Spel" Persson, Glemminge (1814-1897). Han plägade kontakt med den musikintresserade krögaren i Svenstorp, Erland Erlandsson (1939-1878).

den hade så många ljuvliga toner och glada ljud.\\

- Källa: Lars Bäcklund: Släkten Ramelius i Skåne, Linköping 1985, s. 23.

Man vet inte säkert om Kristoffers far Gustaf Ramelius var spelman, men en muntlig ramsa som ska ha bevarats i släkten och nedtecknats av Gustafs sonddotters sonson, Arne Ramelius, kunde tyda på detta:\\

"I nästan hela Lethinska slägten ligga musikaliska anlag, och åtskilliga skickliga violinister tillhörande denna finnas ännu bland Billingeortens allmoge. De s. k. Bäringepågarne äro i detta fall mycket bekante." \\

"I nästan hela Lethinska slägten ligga musikaliska anlag, och åtskilliga skickliga violinister tillhörande denna finnas ännu bland Billingeortens allmoge. De s. k. Bäringepågarne äro i detta fall mycket bekante."\\ - Källa: Osberg, Nils Petter: Lundaminnen från 1820-, 30- och 40-talen s. 28, 1927, https://gamlalund.se/wordpress/wp-content/uploads/2025/03/gamla_lund_1926-1927_low.pdf, [hämtad 2025-10-22]).\\

Man vet inte säkert om Kristoffers far Gustaf Ramelius var spelman, men en muntlig ramsa ska ha bevarats i släkten och nedtecknats av Gustafs sonddotters sonson, Arne Ramelius, kunde tyda på detta:\\

den jävra skiden. ''
- Källa: Lars Bäcklund: Släkten Ramelius i Skåne, Linköping 1985.

'' Gästgivaren i Stiby hade en fiol
den hade så många ljuvliga toner och glad ljud.
Jag spelte på den fiolen en mazurka och en marskalk
och mitt uti valsen
bröt jag av fiolehalsen.
Gästgivaren blev arg och slog i sin disk.
Han sa om jag inte ville laga den så skulle jag få pisk.
Jag gick mig uti skogen och skar en träbid,
stundom var den för stor och stundom för liden\\

'' Gästgivaren i Stiby hade en fiol

den jävra skiden. ''

''Gästgivaren i Stiby hade en fiol

den jävra skiden.''

Kursiv "Gästgivaren i Stiby hade en fiol

Gästgivaren blev arg och slog i sin disk.

"I nästan hela Lethinska slägten ligga musikaliska anlag, och åtskilliga skickliga violinister tillhörande denna finnas ännu bland Billingeortens allmoge. De s. k. Bäringepågarne äro i detta fall mycket bekante." - Källa: Osberg, Nils Petter: Lundaminnen från 1820-, 30- och 40-talen s. 28, 1927, https://gamlalund.se/wordpress/wp-content/uploads/2025/03/gamla_lund_1926-1927_low.pdf, [hämtad 2025-10-22]). - Källa även bl.a.: Räf, Pelle: "Possessionaten Segerström" i: Borgånejdens Släkt & Bygdeforskare rf 2012, s. 10, https://www.bsbf.net/bok2012.pdf, [hämtad 2025-10-22].

Man vet inte säkert om Kristoffers far Gustaf Ramelius var spelman, men en muntlig ramsa ska ha bevarats i släkten och nedtecknats av Gustafs sonddotters sonson, Arne Ramelius, kunde tyda på detta: "Gästgivaren i Stiby hade en fiol den hade så många ljuvliga toner och glad ljud. Jag spelte på den fiolen en mazurka och en marskalk och mitt uti valsen bröt jag av fiolehalsen. Gästbivaren blev arg och slog i sin disk. Han sa om jag inte ville laga den så skulle jag få pisk. Jag gick mig uti skogen och skar en träbid, stundom var den för stor och stundom för liden den jävra skiden."

I Folkmusikkommissionens samlingar har en notbok (M 54) tillskrivits Kristoffer Ramelius och många melodier efter/av honom finns i en notbok (M 87) efter Sasser Swensson (Blästorp, Borrby, 1821-1893) och i en notbok (Sk 30) förmedlad via Sven Thörn (Eslöv, 1874-1955, född i Röddinge) som var gift med Kristoffers dotterdotter (Mättas Ramelius dotter).

I Folkmusikkommissionens samlingar har en notbok (M 54) tillskrivits Kristoffer Ramelius och melodier efter/av honom finns rikligt i en notbok (M 87) efter Sasser Swensson (Blästorp, Borrby, 1821-1893) och i en notbok (Sk 30) förmedlad via Sven Thörn (Eslöv, 1874-1955, född i Röddinge) som var gift med Kristoffers dotterdotter (Mättas Ramelius dotter).

I Folkmusikkommissionens samlingar har en notbok (M 54) tillskrivits honom och melodier efter/av honom finns rikligt i en notbok (M 87) efter Sasser Swensson (Blästorp, Borrby, 1821-1893) och i en notbok (Sk 30) förmedlad via Sven Thörn (Eslöv, 1874-1955, född i Röddinge) som var gift med Kristoffers dotterdotter (Mättas Ramelius dotter).

I Folkmusikkommissionens samlingar har en notbok (M 54) tillskrivits honom och melodier efter/av honom finns rikligt i en notbok (M 87) efter Sasser Swensson (Blästorp, Borrby, 1821-1893) och i en notbok (Sk 30) förmedlad via Sven Thörn (Eslöv, f. 1821 i Röddinge) som var gift med Kristoffers dotterdotter (Mättas Ramelius dotter).

En notbok (M 54) har tillskrivits honom och melodier efter och av honom finns rikligt i en notbok (M 87) efter Sasser Swensson (Blästorp, Borrby, 1821-1893) och i en notbok förmedlad via Sven Thörn (Eslöv, f. 1821 i Röddinge) som var gift med Kristoffers dotterdotter (Mättas Ramelius dotter).

Melodier av och efter honom finns rikligt i en notbok (M 87) efter Sasser Swensson (Blästorp, Borrby, 1821-1893) och i en notbok förmedlad via Sven Thörn (Eslöv, f. 1821 i Röddinge) som var gift med Kristoffers dotterdotter (Mättas Ramelius dotter).

Två av Kristoffers barn, Gustaf (f. 1849) och Mätta (1852-1909, var duktiga fiolspelmän och är omnämnda i Svenska låtar.

Kristoffers far Gustaf Ramelius (f. 1881 i St Slågarp) var gästgivare i Stiby vid Gärsnäs. Mormodern Anna Sofia Ramelius (f. 1748 1/5 i Malmö, S:t Petri) var född Letin och är måhända (obekräftat) släkt med bröderna Per Valdemar Lethin (1786-1858), musiklärare i Lund och Andreas (Anders) Lethin (1792-1862), sånglärare och domkyrkoorganist i Lund och sedan organist i Maria församling i Stockholm och violinist vid hovkapellet i Stockholm. "I nästan hela Lethinska slägten ligga musikaliska anlag, och åtskilliga skickliga violinister tillhörande denna finnas ännu bland Billingeortens allmoge. De s. k. Bäringepågarne äro i detta fall mycket bekante." (Källa: Osberg, Nils Petter: Lundaminnen från 1820-, 30- och 40-talen s. 28, 1927, https://gamlalund.se/wordpress/wp-content/uploads/2025/03/gamla_lund_1926-1927_low.pdf, [hämtad 2025-10-22]).

Kristoffer Lorents Ramelius (1812-1881), spelman, (skräddare?) och torpare i Stora Herrestad, född i Stiby vid Gärsnäs, var "den förnämste representanten för en i södra Skåne välkänd spelmanssläkt" (SvLSk 4, s. 19). Han hade anseende som en ovanligt skicklig spelman och hade flera lärljungar.

Kristoffers bror Martin Johan Ramelius, Östra Ingelstad (1832-1913), född i S:t Olofs församling) var också spelman och Nils Andersson tecknade ner låtar efter honom 1889 (SvLSk 4, s. 46-53).

Källa även bl.a.: Räf, Pelle: "Possessionaten Segerström" i: Borgånejdens Släkt & Bygdeforskare rf 2012, s. 10, https://www.bsbf.net/bok2012.pdf, [hämtad 2025-10-22]

Källa även: Lars Bäcklund: Släkten Ramelius i Skåne, Linköping 1985.

Kristoffers bror Martin Johan Ramelius, Östra Ingelstad (1832(1815)-1913?), född i S:t Olofs församling) var också spelman och Nils Andersson tecknade ner låtar efter honom 1889 (SvLSk 4, s. 46-53).

Kristoffers far Gustaf Ramelius (f. 1881 i St Slågarp) var gästgivare i Stiby vid Gärsnäs. Farmodern (troligen) Anna Sofia Ramelius (f. 1748 1/5 i Malmö, S:t Petri) var född Letin och är måhända (obekräftat) släkt med bröderna Per Valdemar Lethin (1786-1858), musiklärare i Lund och Andreas (Anders) Lethin (1792-1862), sånglärare och domkyrkoorganist i Lund och sedan organist i Maria församling i Stockholm och violinist vid hovkapellet i Stockholm.

Källa även bl.a.: Räf, Pelle: "Possessionaten Segerström" i Borgånejdens Släkt & Bygdeforskare rf 2012, s. 10, https://www.bsbf.net/bok2012.pdf, [hämtad 2025-10-22]

Melodier av och efter honom finns rikligt i en notbok efter Sasser Swensson (Blästorp, Borrby, 1821-1893) och i en notbok förmedlad via Sven Thörn (Eslöv, f. 1821 i Röddinge) som var gift med Kristoffers dotterdotter (Mättas Ramelius dotter).

Kristoffers far Gustaf (f. 1881 i St Slågarp) var gästgivare i Stiby vid Gärsnäs. Farmodern (troligen) Anna Sofia Ramelius (f. 1748 1/5 i Malmö, S:t Petri) var född Letin och är måhända (obekräftat) släkt med bröderna Per Valdemar Lethin (1786-1858), musiklärare i Lund och Andreas (Anders) Lethin (1792-1862), sånglärare och domkyrkoorganist i Lund och sedan organist i Maria församling i Stockholm och violinist vid hovkapellet i Stockholm. "I nästan hela Lethinska slägten ligga musikaliska anlag, och åtskilliga skickliga violinister tillhörande denna finnas ännu bland Billingeortens allmoge. De s. k. Bäringepågarne äro i detta fall mycket bekante." (Källa: Osberg, Nils Petter: Lundaminnen från 1820-, 30- och 40-talen s. 28, 1927, https://gamlalund.se/wordpress/wp-content/uploads/2025/03/gamla_lund_1926-1927_low.pdf, [hämtad 2025-10-22]).

Melodier av och efter honom finns rikligt i en notbok efter Sasser Swensson (Blästorp, Borrby) och i en notbok förmedlad via Sven Thörn (Eslöv) som var gift med en dotterdotter (Mättas Ramelius dotter).

Källa bl.a.: Räf, Pelle: "Possessionaten Segerström" i Borgånejdens Släkt & Bygdeforskare rf 2012, s. 10, https://www.bsbf.net/bok2012.pdf, [hämtad 2025-10-22]

Källor även: Svenska låtar Skåne 2 och 4.

(Källa bl.a.: Räf, Pelle: "Possessionaten Segerström" i Borgånejdens Släkt & Bygdeforskare rf 2012, s. 10, https://www.bsbf.net/bok2012.pdf, [hämtad 2025-10-22])

Kristoffers far Gustaf (f. 1881 i St Slågarp) var gästgivare i Stiby vid Gärsnäs. Farmodern (troligen) Anna Sofia Ramelius (f. 1748 1/5 i Malmö, S:t Petri) var född Letin och är måhända (obekräftat) släkt med bröderna Per Valdemar Lethin (1786-1858), musiklärare i Lund och Andreas (Anders) Lethin (1792-1862), sånglärare och domkyrkoorganist i Lund och sedan organist i Maria församling i Stockholm och violinist vid hovkapellet i Stockholm.

Melodier av och efter honom finns rikligt i en notbok efter Sasser Swensson (Blästorp, Borrby) och i en notbok förmedlad Sven Thörn (Eslöv) som var gift med en dotterdotter (Mättas Ramelius dotter).

Kristoffers far Gustaf (f. 1881 i St Slågarp) var gästgivare i Stiby vid Gärsnäs. Farmodern (troligen) Anna Sofia Ramelius (f. 1748 1/5 i Malmö, S:t Petri) var född Letin och är måhända (obekräftat) släkt med bröderna Per Valdemar Lethin (1786-1858), musiklärare i Lund och Andreas (Anders) Lethin (1792-1862), sånglärare och domkyrkoorganist i Lund och sedan organist i Maria församling i Stockholm och violinist vid hovkapellet i Stockholm. (Källa bl.a.: Räf, Pelle: "Possessionaten Segerström" i Borgånejdens Släkt & Bygdeforskare rf 2012, s. 10, [https://www.bsbf.net/bok2012.pdf], hämtad 2025-10-22])

(:title Kristoffer Ramelius:)

Kristoffer Lorents Ramelius (1812-1881), spelman, skräddare och torpare i Stora Herrestad, född i Stiby vid Gärsnäs, var "den förnämste representanten för en i södra Skåne välkänd spelmanssläkt" (SvLSk 4, s. 19). Han hade anseende som en ovanligt skicklig spelman och hade flera lärljungar. Melodier efter honom finns rikligt i en notbok efter Sasser Swensson (Blästorp, Borrby) och Sven Thörn (Eslöv)

Kristoffers bror Martin Johan Ramelius, Östra Ingelstad (1832-1913, född i S:t Olofs församling) var också spelman och Nils Andersson tecknade ner låtar efter honom 1889 (SvLSk 4, s. 46-53).

Kristoffers två barn Gustaf (f. 1849) och Mätta (1852-1909) var duktiga fiolspelmän och är omnämnda i Svenska låtar.

Kristoffers far Gustaf (f. 1881 i St Slågarp) var gästgivare i Stiby vid Gärsnäs. Farmodern (troligen) Anna Sofia Ramelius (f. 1748 1/5 i Malmö, S:t Petri) var född Letin och är måhända (obekräftat) släkt med bröderna Per Valdemar Lethin (1786-1858), musiklärare i Lund och Andreas Lethin (1792-1862), sånglärare och domkyrkoorganist i Lund och sedan organist i Maria församling i Stockholm och violinist vid hovkapellet i Stockholm. [Källa bl.a.: Räf, Pelle: "Possessionaten Segerström" i Borgånejdens Släkt & Bygdeforskare rf 2012, s. 10, [https://www.bsbf.net/bok2012.pdf], hittad 2025-10-22])

Enninger, Sasser Swensson, Rusken, Nils "Spel" Persson (Glemminge 1814-1897)

Källor: Svenska låtar Skåne 2 och 4.